Ivo kan sänka krav på nattbemanning

Sedan den 15 april förra året krävs det tillstånd för privata boenden som drivs på entreprenad, alltså på uppdrag av kommuner. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, håller på att pröva ansökningarna om tillstånd, och av 23 hittills avgjorda ärenden har fem fått avslag på grund av för låg nattbemanning.

Tidningen Dagens Samhälle, som var först med att berätta om detta, skriver att såväl Vårdföretagarna som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är kritiska till Ivo:s bedömningar av bemanningen. I Landskrona fick boendet Kassakroken avslag, trots att bemanningen enligt omsorgsnämndens ordförande var samma som när kommunen drev boendet.

– Vi satt lugnt i båten eftersom bemanningen i avtalet är densamma som vi själva har haft i flera år, utan klagomål. Men till vår oerhörda förvåning underkänner Ivo nattbemanningen, säger Jan Allan Beer (L), omsorgsnämndens ordförande, till Dagens Samhälle.

LÄS OCKSÅ: Det avgör om boende får tillstånd

Det som skilt de som fått tillstånd från de som inte har fått det, är inte nödvändigtvis antal boende per personal, utan antal personal per våning.

Lagen säger att det ska finnas personal på plats dygnet runt som utan dröjsmål ska kunna uppmärksamma om någon behöver stöd och hjälp. Ivo anser inte att det går att uppfylla om vissa våningsplan är obemannade.

Ivo poängterar också i avslagsbesluten att tekniska lösningar som kameror och larm inte kan ersätta bemannade våningar.

”I den framtid vi har framför oss med fler äldre och färre i yrkesverksam ålder kommer vi behöva använda oss av välfärdsteknik och det här riskerar att stoppa upp det”.

Greger Bengtsson är samordnare på SKL:s avdelning för vård och omsorg och säger till KA att Ivo:s syn på bemanningen är allvarlig.

– Runt om i Sverige försöker man använda sig av välfärdsteknik och digitalisering som ett sätt att få ökad trygghet och snabbhet i att uppmärksamma hjälpbehov. Men då säger man i vissa av avslagsbesluten att det faktum att det finns larmsystem och sensorer inte påverkar att det måste finnas personal. I den framtid vi har framför oss med fler äldre och färre i yrkesverksam ålder kommer vi behöva använda oss av välfärdsteknik och det här riskerar att stoppa upp det, säger Greger Bengtsson.

LÄS OCKSÅ: ”Satsa på digital teknik i välfärden”

Han påpekar att det till och med står i förarbetena till lagtexten att man kan använda sig av välfärdsteknik för att uppmärksamma behov, och menar att det i vissa fall kan vara bättre.

Till exempel är chansen större att man upptäcker direkt om någon ramlar om man använder sig av rörelselarm. Man slipper också gå in till de boende mitt i natten och riskera att väcka dem. 

– Självklart kan teknik ersätta människor på ett väldigt bra sätt, och hur man lägger upp det måste vara individuellt för den enskilde.

En annan kritik från SKL handlar just om att Ivo inte har tagit till hänsyn till det som står i lagen om att bemanningen ska anpassas efter de enskildas behov.

– Det ska självklart finnas tillgång till personal dygnet runt. Men i vilken omfattning måste vara kopplat till behoven. Nu säger Ivo i princip att det måste finnas en personal per avdelning. Det är en statisk bemanning, säger Greger Bengtsson.

Tre av de företag som fått avslag på sina tillståndsansökningar har överklagat besluten till förvaltningsrätten. Men oavsett vad utgången blir där, har Ivo börjat svänga i synen på bemanning. 

– Vi har fått värdefulla synpunkter från Vårdföretagarna och SKL om vad som kan vara problemet om man går för djupt in i detaljerna kring bemanningen. Den boende ska få behovet ombesörjt dygnet om, det handlar mer om vilka system man har än antal personer. Entreprenören måste kontinuerligt ha koll på sin verksamhet och bemanna efter behov. Det kan vara olyckligt om vi fastslår exakt antal personer, säger Marja-Liisa Sten, enhetschef för Ivos tillståndsenhet.

Det låter som att ni backar från era egna avslagsbeslut och tolkningar av lagen?

– Vi diskuterar frågan fram och tillbaka. Vi har fått klart för oss att vi kanske inte riktigt har hängt med i tiden vad gäller tekniska hjälpmedel. Vi vill inte vara teknikfientliga och vi funderar mycket på när man kan använda det och när vi tycker att det går över gränsen så att man ser det som ersättning för personal, säger Marja-Liisa Sten.

Med andra ord diskuterar Ivo om de ska frångå kraven på att det ska finnas en anställd per våning, förutsatt att de anser att det går att få överblick ändå genom kameror och rörelselarm. Svar på hur de ska se på bemanningen kommer troligen redan under januari månad.

Vad är poängen med tillstånd och tillsyn om det ändå inte går att säga att bemanningen är för låg? Kan inte arbetsgivarna då alltid hänvisa till att de bemannar efter behov?

– När vi märker att det är något alldeles uppåt väggarna så kommer vi naturligtvis slå ner på det, till exempel om det är tre separata hus som man måste gå emellan, när det är väldigt uppenbart. Och annars finns ju möjlighet för personalen att skriva avvikelser och tipsa Ivo, så har man möjlighet att göra en tillsyn.

”Vi är för välfärdsteknik, men vi är definitivt emot välfärdsteknik som går ut på att man ska minimera bemanningen”. 

Kommunals ombudsman Ann Georgsson reagerar mycket starkt på SKL:s uttalanden om bemanning och att Ivo funderar på att gå mer i den riktningen.

– Vi är för välfärdsteknik, men vi är definitivt emot välfärdsteknik som går ut på att man ska minimera bemanningen. På särskilda boenden bor äldre med väldigt stora behov, som ofta har demens, och de är i stort behov av mänsklig kontakt som inte kan ersättas med teknik, säger Ann Georgsson.

Hon säger att bemanningen på nätterna redan i dag är för låg och att det inte spelar någon roll att det finns kameror om personalen ändå inte har möjlighet att vara på plats snabbt.

– Och hur ska du arbetsmiljömässigt hantera det, vem man ska välja att prioritera om flera behöver hjälp samtidigt. Det blir väldigt tuffa beslut och det är faktiskt orimligt. Handlingsutrymmet minskar totalt och du kommer att vara tvungen att göra extremt snabba avvägningar. Äldreomsorgen har redan i dag högst ohälsotal och man kan fundera på hur mycket de skulle öka med ännu lägre bemanning.

Ann Georgsson tycker att det är oroväckande att SKL säger att välfärdsteknik behövs bland annat för att det kommer bli svårare att få tag på personal.

– Vi håller med SKL om att det kommer bli svårare att få tag på personal men det kommer inte bli lättare om man fortsätter att bedriva vården på ett icke omsorgsrationellt sätt. Det är inte mänskligt och inte värdigt. De äldre måste känna trygghet i sitt liv och tryggheten för dem är personalen, säger hon.

Dessutom finns det en integritetsaspekt för de äldre med välfärdsteknik som inte är fullt utredd, säger Ann Georgsson. För att man ska kunna ”övervaka” människor på det sättet måste de ge sitt medgivande, och dementa personer vet inte alltid vad de samtycker till och kan också ändra sig från en sekund till en annan.

Ann Georgsson säger att en tillsynsmyndighet som Ivo borde se till de äldres bästa och inte driva utvecklingen mot ännu mindre bemanning. 

– Det är orimligt att kunna ge en god vård och omsorg om man inte har fysiska möjligheter att vara snabbt tillgänglig, och det är du inte om du befinner dig på olika våningsplan och i olika hus, det går inte. Om man tolkar de regleringar som finns i dag ännu mildare, då blir det väldigt rättsosäkert på särskilda boenden.