Sextrakasserier tas inte upp i facklig utbildning

Under hela hösten har vittnesmålen om sexuella trakasserier rasat in från kvinnor i alla branscher. Anställda inom bland andra hästsporten, Svenska kyrkan, vården och nu senast assistansbranschen, har berättat om sexuella inviter, tafsande och rena övergrepp.

Men också om en attityd från kolleger och arbetsgivare om att ”lite får man tåla”, särskilt när trakasserierna kommer från patienter och brukare.

LÄS OCKSÅ: Här är vittnesmålen i #metoo

I debatten om Meeto har ansvariga chefer och arbetsgivare inte sällan uttryckt förvåning över att så många kvinnor uppger att de utsatts för kränkningar. Men i flera branscher har problemen varit kända länge.

Det gäller inte minst inom vården där tidigare rapporter visat att sextrakasserier är vardag för många anställda. 2016 uppgav mer än var fjärde kvinnlig undersköterska i en enkät av Arbetsmiljöverket att de sextrakasserats av patienter eller brukare. Bland de personliga assistenterna har 14 procent drabbats.

KA:s granskning visar att Arbetsmiljöverkets undersökning redan för tio år sedan redovisade alarmerande siffror för de här yrkesgrupperna (se faktaruta). Att kvinnliga kommunalare blir kränkta sexuellt är alltså ett välkänt problem. Det märks dock inte på de utbildningar som på uppdrag av parterna tillhandahålls för fackliga ombud och chefer.

LÄS OCKSÅ: Tyst på facket om sextrakasserier

Där finns inte mycket att hämta i ämnet, varken på de grundkurser som erbjuds arbetsplatsombud och skyddsombud eller i andra utbildningar eller kunskapsverktyg som hittills tillhandahållits på nätet. 



– Sexuella trakasserier ligger i begreppet kränkande särbehandling, men tyvärr tas det inte upp specifikt, säger Peter Larsson som är ombudsman på Kommunal och jobbar med arbetsmiljöfrågor.

Varför facket inte sett behov att lyfta fram det mer i utbildningen tror Peter Larsson beror på att man trott att det har räckt med att det tas upp inom ramen för kränkande särbehandling.

Vad är det som saknats?

– Det handlar om hur man ska hantera det här. Hur jag ska agera som anställd, vilka krav jag som fackligt ombud ska ställa på arbetsgivaren och vilket stöd som behövs för den som utsatts, säger han.

LÄS OCKSÅ: Skyddsombudet: Vi saknar redskap

Det är Kommunal som håller i grundutbildningen för arbetsplatsombud och Prevent (privata företag) respektive Sunt Arbetsliv (kommuner och landsting) som tar fram stöd och utbildningar för chefer och skyddsombud. Kommunals skyddsombud går även utbildningen för arbetsplatsombud.

Prevent, som liksom Sunt Arbetsliv ägs av fack och arbetsgivare, är en av landets största arbetsmiljöutbildare och vänder sig till både arbetare och tjänstemän. Cirka 10 000 chefer och skyddsombud deltar i kurserna årligen.

LÄS OCKSÅ: Så ska du göra om du utsätts för trakasserier

Grundutbildningen i arbetsmiljöarbete för nya skyddsombud och chefer heter BAM (Bättre arbetsmiljö) och omfattar tre dagar. Enligt Prevents hemsida ska deltagarna bland annat få kunskap i att hantera ”både fysiska och psykosociala arbetsmiljöfrågor på din arbetsplats”. Här tar man upp kränkande särbehandling, där sexuella trakasserier ingår.

– Men det är en liten del av kursen. Det ingår i OSA (Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö) och vi kan inte gå in på alla delar, säger Maria Ritzén, utbildningsledare på Prevent.

Liknande svar får jag från Sunt Arbetsliv som tar fram utbildningsmaterial för skyddsombud och chefer i kommuner och landsting.

I vilken mån tar ni upp sexuella trakasserier i grundutbildningen för skyddsombud?

– I nuläget inte alls. Det berörs indirekt när vi tar upp OSA och diskrimineringslagen, i vår arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Det är den enda utbildning vi har, säger Petra Salino som arbetar med utveckling av utbildningsmaterial.

Både på Prevent och Sunt Arbetsliv påpekar man att det är parterna som bestämmer vilket utbildningsmaterial som ska tas fram.

– Vi arbetar på uppdrag av dem och vilka behov de har i sin verksamhet, säger Petra Salino.

Enligt Prevent och Sunt Arbetsliv har varken fack eller arbetsgivare efterfrågat att organisationerna ska lyfta de här frågorna före Metoo drog igång. Undantaget är besöksnäringen och hästnäringen, där parterna efterfrågat en satsning för att stävja kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.

För besöksnäringen blev resultatet webbutbildningen ”Schyst vardag”, som togs fram för ett år sedan. Kommunal är ett av förbunden bakom initiativet. Hästnäringen är inte klar än med sitt projekt.

Enskilda arbetsgivare kan också beställa utbildningar anpassade efter just den arbetsplatsens behov. Men enligt

Johan Mellnäs, projektledare på Prevent, har efterfrågan varit så liten att ett kurskoncept om sexuella trakasserier aldrig varit aktuellt. Han tror förklaringen ligger i att frågan har varit känslig. Även när Prevent erbjudit utbildning i att hantera mobbning har intresset varit svalt.  


– En anledning kan vara att de arbetsgivare som har problem med det här vill inte skylta med att det förekommer, säger han.


Efter metoo-uppropen i media har dock fack och arbetsgivare hört av sig till de båda organisationerna och efterfrågat mer fokus på kunskap om sexuella trakasserier. Det har resulterat i att Sunt Arbetsliv lade ut ett nytt material på webben den 11 december med rubriken ”Sexuella trakasserier – här får du stöd att hantera det”.

Prevent har bland annat tagit fram en brevskola och i januari ska filmer och en checklista om sexuella trakasserier lanseras.


– Jag skulle våga påstå hade metoo inte kommit upp hade vi inte gjort det, säger Johan Mellnäs.
 Han menar att det nu finns ett ”helt nytt behov” av att behandla de här frågorna.


Men är inte det konstigt, de här problemen har ju inte varit okända? 


– Jo men du vet lika bra som jag att det här har vi känt till, men det är något man tycker är jobbigt att ta tag i. Även om man känner till något så blir saker ett problem först när man väljer att säga att det är ett problem. Nu när det är på agendan blir det omöjligt att inte beröra det i en utbildning.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar att det är en fråga om prioriteringar. Parterna har valt att satsa på utbildning och verktyg för att arbeta med de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, där kränkande särbehandling ingår.

– Sexuella trakasserier är ett ämne bland andra. Det har saknats en specifik insats för just det, men jag tycker inte vi gjort fel för vi har valt att börja med det grundläggande. Nu har metoo gjort oss väldigt uppmärksamma på frågan och att det här är ett ämne vi kanske måste lägga mer fokus på, säger sektionschef Caroline Olsson.