– Vi tolkar det som att man kompenserar för bristen på kollegor genom att jobba extra mycket själv och det ger en både psykiskt och fysiskt pressad arbetsmiljö, säger utredaren bakom rapporten, Kerstin Mikaelsson.

Drygt tre tusen barnskötare har svarat på fackets medlemsenkät och resultatet visar att det skett en försämring sedan medlemsenkäten 2012. I årets undersökning svarade 30 procent av barnskötarna att bemanningen är så låg att den innebär en risk för barnen en dag per vecka eller mer. Fem år tidigare låg den siffran på drygt 20 procent.

– Det är verkligen oroväckande, säger Kerstin Mikaelsson och pekar på att förutsättningarna i övrigt inte heller förbättrats. Andelen personal i förskolan som helt saknar utbildning ökar och personaltätheten har inte blivit bättre.

– Då är det klart att det är svårt att ha en god verksamhet både omsorgsmässigt och pedagogiskt, säger hon.

Samtidigt visar statistik från Skolverket att personaltätheten de senaste tio åren har legat ganska konstant, trots att antalet barn i förskolan ökat kraftigt. I dag ligger snittet på 5,2 barn per anställd.

Kerstin Mikaelsson menar att det ändå är för tufft i förskolan i dag. Dels för att många i personalen saknar utbildning, men också för att personalen länge fått kompensera för alltför låg bemanning. Förskolan är en av de sektorer med högst andel sjukskrivningar för stress och utmattning.

– Man måste börja se förskolan som den viktiga arbetsplats den är och man ska kunna jobba där hela livet. Det är väldigt många medborgare som möter förskolan dagligen och många är med all rätt mycket nöjda. Men mycket går också under radarn, som vad som är en bra och hållbar arbetsmiljö för personalen.

När frågan om bemanning i förskolan kommer upp pekar arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ofta på svårigheten i att rekrytera utbildad personal.

Men på Kommunal tycker man att ansvaret för det problemet vilar tungt på arbetsgivarna. Dels har kommunerna ansvar för gymnasieutbildningen för barnskötare. Samtidigt är en bra arbetsmiljö och trygga anställningar avgörande för att det ska bli attraktivt att jobba i förskolan, argumenterar Kerstin Mikaelsson.

– Även om du är utbildad barnskötare erbjuds du bara tidsbegränsade anställningar. Antalet som söker barn- och fritidsprogrammet har minskat dramatiskt sedan 2011, man ser inte det som en bra väg ut i arbetslivet alls.

I enkätsvaren märks att frågan om stora barngrupper är något som engagerar och oroar barnskötarna. Som KA visat i en tidigare granskning har sju av tio kommuner ett snitt på barngrupperna som överstiger Skolverkets riktmärken.

!function(e,t,s,i){var n=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(”script”),d=o[0],r=/^http:/.test(e.location)?”http:”:”https:”;if(/^\/{2}/.test(i)&&(i=r+i),window[n]&&window[n].initialized)window[n].process&&window[n].process();else if(!e.getElementById(s)){var a=e.createElement(”script”);a.async=1,a.id=s,a.src=i,d.parentNode.insertBefore(a,d)}}(document,0,”infogram-async”,”https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js”);

Kommunals medlemsenkät visar att en del arbetsgivare saknar egna riktlinjer för hur stora barngrupperna ska vara, och att där det finns riktlinjer efterföljs de inte alltid.

”Man känner att man inte räcker till för barnen”, är en av kommentarerna från barnskötare som tycker barngrupperna är för stora.

På Kommunal menar man att Skolverkets riktmärken snarare blivit ett golv än ett tak och vill att arbetsgivarna blir bättre på att följa upp hur storleken på barngrupper och höjden på bemanning ser ut över hela dagen.

Har Skolverket varit för mesiga i den här frågan?

– Det är ju ganska nytt det här med riktmärken för gruppernas storlek så det är kanske lite för tidigt att säga. Skolverkets intentioner är goda, men vi måste jobba både nationellt och lokalt med det här.

I rapporten lyfter Kommunal också fram vikten av att se utbildade barnskötare som ett mått på kvalitet i förskolan. I dag finns en benägenhet att bara räkna antal förskollärare när arbetsgivare och myndigheter utvärderar förskolan, menar Kommunal.

I dag är 20 procent av årsarbetarna i förskolan barnskötare med en gymnasial utbildning mot barnomsorg. Tio procent har istället en annan pedagogisk utbildning, till exempel från högskola.

Nära en av tre i personalen, 28 procent, saknar helt utbildning att arbeta med barn.

Så har barnskötarna svarat:

65 procent anser att bemanningen är otillräcklig någon gång i veckan.

30 procent anser att bemanningen är så låg att den utgör en risk för barnen någon gång varje vecka eller mer.

84 procent anser att de har goda eller mycket goda förutsättningar att följa läroplanen i förskolan. En majoritet anser också att det finns bra förutsättningar att ge barnen en god omvårdnad.

20 procent arbetar på en förskola som varken har riktlinjer för storlek på barngrupperna eller för hur hög bemanningen ska vara.