– Det är fantastiskt. Det låter så enkelt. Den utbrändhetsproblematik vi haft tidigare finns inte idag, säger Ann-Sofie Georgsson Englund, skydds- och arbetsplatsombud för Kommunal på Persgården.

Det låter nästan för bra för att vara sant. Ett äldreboende som brottas med hög sjukfrånvaro, stress och höga personalkostnader anställer under två år tio ytterligare årsarbetare utöver grundbemanningen. Sjukfrånvaron dyker från 20 procent till fyra, fem samtidigt som personalkostnaderna minskar med en halv miljon kronor.

– Det är en ekonomisk vinst eftersom kostnaderna för sjukfrånvaron försvunnit. Personalen mår bättre och har bättre förutsättningar samtidigt som det blir en högre kvalitet för de gamla, säger Persgårdens enhetschef Heidi Bergström.

Persgården har i dag 50 anställda fördelade på tre avdelningar, två är särskilt boende plus en korttidsavdelning.

Med hjälp av de statliga extrapengar som satsas på äldrevården 2016-2018 har Persgården startat ett projekt. De har sett över de faktiska kostnaderna för sjukfrånvaro, vikarier, övertid och timanställda och räknat ut hur många fasta tjänster de kan få för samma pengar.

LÄS OCKSÅ: Satsning gav 5 000 vårdjobb

Förra året fick Persgården sex ytterligare årsarbetskrafter och i år fyra till. Sammanlagt alltså tio personer i överanställning. Det betyder bättre scheman och färre delade turer. Grundbemanningen är fortfarande densamma men om det inte fattas folk på någon avdelning på grund av sjukdom, går de utöver grundbemanningen på många pass.

– Fatta vad det här gör för personalen! Vi har haft samma grundbemanning i 10-15 år och människor orkar inte. Det är för tufft. Nu känner de att de hinner med sådant som de inte hann förut. Det ger dem helt andra arbetsförhållanden. Eftersom sjukfrånvaron gått ner så mycket går de ofta utöver grundbemanningen, säger Heidi Bergström.

De senaste månaderna har avdelningarna som minst haft åtta dagar utöver grundbemanning och 29 dagar som mest.

Ann-Sofie Georgsson Englund som arbetat på Persgården i över 20 år är starkt kritisk till hur grundbemanningen beräknas. Den är densamma trots att personalen har fått mer och mer arbete. De gamla som hamnar på boendet är äldre, ofta multisjuka och mer vårdkrävande än tidigare.

– Det var tunga dagar. De äldre var oroliga och ringde på klockorna varje minut, vi sprang och sprang. Personalen var helt slut. På en av avdelningarna gick nästan hälften av personalen rakt in i väggen. När personalen blir sjuk har det verkligen gått för långt, säger Ann-Sofie Georgsson Englund.

Hon och Kommunal har legat på politikerna om mer pengar för att kunna höja grundbemanningen. Till slut fick ombuden, Kommunal och Heidi som chef för boendet med sig politikerna.

– Till en början blir det ju en kostnad men eftersom vikariekostnaderna försvinner så sparas det också in pengar. Framför allt har vi sparat på personalen som nu tycker att det är jätteroligt att gå till jobbet. Det är ett mycket lyckat koncept, säger Ann-Sofie Georgsson Englund.

Projektet håller på ett år till, under 2018, men sedan kommer det inga fler bidrag. Ann-Sofie Georgsson Englund säger att hon som skyddsombud känner en viss oro för att projektet inte får fortsätta.

Enhetschefen Heidi Bergström menar att det är galenskap att inte fortsätta:

– Jag ser att det här måste fortsätta eftersom prislappen blir densamma. Kostnaden har vi i vilket fall som helst och nu är det upp till politikerna om vi ska lägga en budget på låtsas eller på riktigt. Men hittills har politikerna varit positiva och engagerade så jag tror på en fortsättnings.

Alla delar av äldreomsorgen i Hofors gör satsningar, men i mindre skala än på Persgården. Det statliga tillskottet används på olika sätt beroende av vad som passar verksamheten bäst. Det handlar till exempel om resursturer eller fler heltidstjänster.

Persgården har använt metoden ”Bemanna rätt” i sitt arbete.