Krav på valfrihet i assistansen
Alla med funktionsnedsättning ska få rätt att välja utförare. Det anser riksdagens socialutskott som riktar uppmaningen till regeringen.
LOV, lagen om valfrihetssystem, bör användas så att den som fått personlig assistans beviljad kan välja utförare. Det anser socialutskottet som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta med uppmaningen att återkomma med ett förslag. Detta gjordes även i våras utifrån motioner från Kristdemokraterna, Moderaterna, Centern och Liberalerna.
Men uppmaningen avvisas i budgetpropositionen. Där svarar regeringen att en person som beviljats personlig assistans redan har valfrihet i dag, dock med annan teknik än LOV. Personen kan välja om den vill ha så kallat biträde av assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans. Det betydler alltså att det går att välja personlig assistans från kommunen eller ett bidrag för att anlita ett privat företag.
Kritiker menar att det ändå inte finns valfrihet eftersom privata alternativ saknas i många kommuner. Regeringen hänvisade också i sitt svar till den utredning som just nu ser över LSS och assistansersättningen.
Den utredningen kan komma att skyndas på. Det uppgav Åsa Regnér (S), ansvarigt stadsråd för funktionshinderpolitiken, till TT efter gårdagens riksdagsdebatt om personlig assistans.
I förra veckan presenterade Åsa Regnér flera nya åtgärder för den statliga assistansersättningen.
Efter att både oppositionen och Vänsterpartiet framfört kritik i gårdagens riksdagsdebatt kan förändringar ske redan i vår, enligt TT.
I dag har 162 av 290 kommuner infört LOV, ytterligare 12 har beslutat att införa LOV. Det är absolut vanligast med LOV i hemtjänsten, 127 kommuner har detta och sex kommuner har LOV inom personlig assistans.