KA:s granskning visar att 74 procent av kommunerna har ett snitt på småbarnsgupperna som är över Skolverkets riktmärke på sex till tolv barn. Snittet omfattar alla förskolor i en kommun, privat och kommunala. Även för grupper med större barn har de allra flesta kommuner ett högre snitt än det som rekommenderas.

Efter att regeringen skjutit till extra pengar har det totala snittet för alla barngrupper minskat, från 16,7 barn i genomsnitt 2015 till 15,9 2016.  Men fortfarande har alltså de allra flesta kommuner för stora barngrupper både för små och stora barn.

Maria Caryll är sektionschef på Sveriges kommuner och landstings (SKL) avdelning för utbildning och arbetsmarknad. Hon lyfter fram att det blivit färre riktigt stora småbarnsgrupper samtidigt som antalet mindre småbarnsgrupper har ökat.

– Det är viktigt att säga att det är just ett riktmärke också, det är inte styrande för kommunerna. Det som är viktigt att änka på är hur långt över riktmärket småbarnsgrupperna ligger och vi ser att det genomsnittliga barnantalet ligger nära riktmärket, säger Maria Caryll.

Enligt Skolverkets statistik ligger genomsnittet för småbarnsgrupper i alla förskolor på 12,8 barn per grupp. För enbart de kommunala förskolorna är snittet något högre, 13,1 barn per småbarnsgrupp.

Är ni nöjda med hur stora grupperna är i dag?

– Vi ser ju att de har minskat och det är vi nöjda med. Men det handlar om ett behov av nya lokaler och att rekrytera mer personal. Vi tar frågan om kompetensförsörjning på stort allvar och arbetar nu med en handlingsplan för det.

Enligt SKL behöver det byggas cirka 600 nya förskolor fram till år 2020. Det finns kommuner som kritiserats regeringens stimulansbidrag för att vara otillräckligt. I exempelvis Sundsvall menar man att det som behövs är att bygga nya förskolor, något som extrapengarna knappast täcker. Samtidigt är det brist på både förskollärare och barnskötare. I det läget är det svårt att snabbt få ner storleken på barngrupperna, menar Maria Caryll.

– Som vi ser det handlar det mycket om kompetensförsörjning. Efterfrågan på personal beror på olika saker, som att antalet barn kommer att öka stor framöver, ökad vistelsetid för barn, stora pensionsavgångar och fler nyanlända barn.

SKL vill därför bland annat undersöka vilken kapacitet som finns att utbilda så många förskollärare och barnskötare att det täcker behoven. Man vill också göra insatser för de som inte har någon utbildning alls att arbeta med barn, samt hitta sätt att stärka attraktiviteten i barnskötaryrket. Hur man ska göra det mer lockande att arbeta som barnskötare kan Maria Caryll ännu inte säga. Förslagen håller på att arbetas fram.

– Arbetet med handlingsplanens olika områden pågår tillsammans med en referensgrupp bestående av HR-strateger, förvaltningschefer och verksamhetschefer i nio kommuner.

Förskolan är en av de sektorer som har högst andel sjukskrivningar för stress och utmattning. Vad spelar barngruppernas storlek för betydelse?

– Jag tror man måste se det från flera olika håll. Gruppernas storlek är en del som är viktig att bevaka, men också vad man har för utbildning och kompetens i arbetslaget och hur lokalerna är utformade.

Arbetsgivare lyfter ofta fram kompetens och lokaler. Men när vi pratar med personal i förskolan säger de att de är får få och det är för många barn att ta hand om, att grupperna är för stora.

– Om personalen i ett enskilt fall säger att det är för många barn har jag full respekt för att de känner så. Men vi tror att det är många olika delar som man måste jobba med för att få en bättre arbetsmiljö. Det kanske man kan ha svårt att se om man står mitt i alltihop.

Men finns det inte en gräns för vad mer kompetens kan göra?

– Det kan jag inte säga om det finns en gräns. Det handlar bland annat om att ha ett bra samarbete med sina kollegor och att förskolechefen ser till att man har en bra sammansättning i gruppen. 

Så om personalen är bra utbildad och arbetslaget har en bra sammansättning spelar det ingen roll hur stor barngruppen är?

– Det finns ju ett riktmärke och även om det inte är styrande så är jag övertygad om att kommunerna jobbar med att följa det.