I klyftorna växer främlingsfientlighet
De ökade klyftorna har gett populistiska partier gödning under ett antal år, skriver Susanna Lundell.
Det finns inget enkelt svar på varför samhällsutvecklingen ser ut som den gör, men det är viktigt att fundera över vad som lett fram till att främlingsfientligheten ökat under senare år. Till viss del kan förklaringen finnas i att alla lever i sina informationsbubblor och att det numera verkar vara okej att ifrågasätta fakta. Men det är bara en del av förklaringen.
Tidigare har främlingsfientliga partiers framväxt ofta förklarats med en svag ekonomisk tillväxt. Exempelvis menar historiker att nazismens framväxt i mångt och mycket berodde på depressionen och den låga ekonomiska tillväxten i Tyskland som var en följd av första världskriget och den hårda freden som landet tvingades till. Även en period i början på 1990-talet i Sverige när främlingsfientliga partier växte sig starkare, förklarades av att landet då befann sig i en lågkonjunktur.
Men just nu går vårt land som tåget, ekonomin är stark och arbetslöshetens sjunker bland inrikesfödda. Samtidigt vinner populistiska partier röster. Hur kommer det sig och var hittar vi förklaringen till detta nu?
Min bild är att det i vårt land är de ökade klyftorna som gett populistiska partier gödning under ett antal år. Under några år haglade jobbskatteavdragen över människor som lördagsgodis. Samtidigt fick de som hade fått det bra markant mer pengar över till resor, boende och nöjen. Under samma period ökade skillnaden mellan de som har det bra och de som har det sämst. De arbetslösa och sjuka har i stället fått det svårare att få ihop sin tillvaro med hyra, mat och andra utgifter.
Samhället har också förändrats på flera andra sätt. Barnen går inte längre i den närmsta skolan tillsammans med en blandad grupp av människor från olika samhällsklasser. I stället väljer många föräldrar skola åt sina barn vilket får till följd att segregationen ökar. Några barn går i skolor där alla är högpresterande och stressen ökar bland eleverna. Andra barn hamnar i skolor där många har det tufft och får då inte draghjälp av duktiga elever.
Vill vi göra något åt den ökade främlingsfientligheten och klyftorna måste samhället förändras och det måste till politiska lösningar som möjliggör en sådan utveckling.
Illustration: Magnus Bard