Summan av alla berättelser och vittnesmål från #metoo ringar in det strukturella problemet. Sexuella trakasserier är vanligt i alla samhällsklasser och i alla branscher. Det är inte ditt fel och du är inte ensam.

SCB:s och Arbetsmiljöverkets statistik visar att kvinnliga tjänstemän och arbetarkvinnor drabbas ungefär lika ofta av sexuella kränkningar eller anspelningar från chefer eller kollegor.

Men kvinnor i arbetaryrken riskerar oftare att kränkas av brukare, vårdtagare, patienter, gäster och kunder. Bland Kommunals yrkesgrupper är bland andra personal inom hemtjänst och personliga assistenter särskilt utsatta för risker för hot, våld och sexuella trakasserier under ensamarbete i andras hem.

LO:s undersökning Sjuk av jobbet (2017) visar att 13 procent av kvinnorna i arbetaryrken har varit utsatta för sexuella trakasserier av någon annan än en chef eller kollega. Sett till de senaste tre månaderna uppgav fem procent av arbetarkvinnorna att de minst några gånger utsatts för sexuella trakasserier av någon annan än en chef eller kollega.

Enligt lag är sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det är den som utsätts för kränkningen som bestämmer vad som räknas som sexuella trakasserier. Det kan handla om fysiska handlingar och oönskad fysisk kontakt och det kan vara kränkande ord, gester och en nedsättande jargong. Gemensamt är att handlingen är av sexuell natur och att den är oönskad och kränkande. Sexuella trakasserier är förbjudet enligt lag.

Den som utsätts för sexuella trakasserier ska göra tydligt att orden och handlingarna är ovälkomna och kränkande. Ansvaret att konfrontera kan kännas svårt, riskfyllt och ibland oöverstigligt. Det ligger i trakasseriets natur att den utsatta känner ett starkt obehag, ångest och drabbas av stressreaktioner. Ofta finns beroendeförhållanden och maktrelationer med i bilden, vilket gör allt ännu mer komplicerat att hantera. Det kan kännas som att ingen kommer att ta dig på allvar, att du riskerar mer än du vinner och att ditt jobb står på spel.

Det är här du behöver komma ihåg att din arbetsgivare är skyldig att utreda vad som hänt och att vidta lämpliga åtgärder. Arbetsgivare ska se till att arbetsmiljön är trygg och säker. Om din arbetsgivare inte redan har fungerande rutiner för hur de ska hantera kränkande särbehandling och sexuella trakasserier bör ditt skyddsombud se till att arbetsgivaren skaffar en handlingsplan. Arbetsgivare är även skyldiga att förebygga hot och sexuella trakasserier, genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Här är Kommunals råd till medlemmar som upplever att de blivit utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling:

• Ta din egen upplevelse på allvar.
• Säg ifrån – du har rätt att säga ifrån om sådant du upplever är kränkande.
• Dokumentera genom att anteckna tid, plats, vad som hände och sades, samt hur du reagerade. Anteckningarna kan komma att bli viktiga i en eventuell utredning.
• Tala om för din närmaste chef att du har utsatts för kränkningar. Om du blivit utsatt av din chef, eller av annan anledning inte vill anmäla till chefen, kan du istället kontakta personalenheten, ditt fackförbund, skyddsombud eller företagshälsovården.
• Ta emot erbjudande om stöd.
• Samarbeta och bidra till att hitta handlingsvägar för att lösa situationen.

Kom även ihåg alla vittnesmål från #metoo. Det är inte ditt fel och du är inte ensam. Upprepa dessa ord och lägg dem på minnet: säg ifrån, dokumentera, berätta!

Maria Ahlsten, 
Utredare på Kommunal