”Därför säger vi nej till legitimation”
En grundläggande förutsättning för att en legitimation ska uppfylla sitt syfte är att det finns en enhetlig utbildning som ser likadan ut över hela landet. Det finns inte för undersköterskor i dag, skriver Socialstyrelsen i ett svar på en tidigare debattartikel.
I en debattartikel i Kommunalarbetaren framför Mirja Räihä att Socialstyrelsen i sitt remissvar på betänkandet Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21) säger nej till legitimation för undersköterskor och åsidosätter patientsäkerheten.
Socialstyrelsen har i sitt remissvar tagit ställning till ett antal förslag och bedömningar som lyfts i utredningen. Utredningen anser bland annat att en legitimation skulle leda till fler undersköterskor. Vi gör mot bakgrund av erfarenheter från vårt behörighetsarbete en annan bedömning. Ju fler formaliserade krav som ställs på en yrkesutövare, desto svårare blir det att få behörighet att utöva det aktuella yrket. Det är ju också själva poängen med ett legitimationsyrke – att formalisera krav och kompetens som krävs.
I dag finns ingen enhetlig formaliserad utbildning för undersköterskor, med krav på innehåll, som ser likadan ut över hela landet. Något förslag till hur en sådan utbildning skulle se ut, på vilken nivå den skulle ges eller hur utländskt utbildade personer skulle kunna få sina utbildningar validerade presenteras inte av utredningen.
Detta är grundläggande förutsättningar för att en legitimation ska uppfylla sitt syfte och måste vara utredda innan beslut fattas om ett yrke ska vara legitimationsyrke eller inte.
Zara Warglo,
Chef för avdelningen för behörighet och statsbidrag, Socialstyrelsen
Fotnot: Bilden är licenserad under Creative Commons Attribution CC BY 3.0 via Wikipedia.