Det är ett otyg. Det är inget avtalsbrott. Men man kan tycka att när det är brist på folk, och lönerna behöver höjas för de här grupperna, så känns det småsnålt att man gör så här. Det är så få det rör sig om så att det handlar nästan om felräkningspengar”, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

I årets lönerevision är det jämfört med förra året en något lägre andel av sektion­erna som uppger att arbetsgivaren använder potten, löneutrymmet som är avsatt för löneökningarna i respektive kommun/landsting/region, för att höja dem som ligger under den nya lägsta­lönen. 23 procent av sektionerna säger att det är så helt eller delvis. Förra året var motsvarande siffra 30 procent.

Men även om 23 procent kan låta mycket, så är det väldigt få individer det rör sig om, enligt Lenita Granlund. Kommunals lönestatistik visar, enligt Granlund, att det i år rör sig om 896 personer, som förra året hade en lön som låg lägre än den nya lägstalönen i avtalet 2017.

–   Därför är det här egentligen en icke-fråga, säger Lenita Granlund.

Men varför är det inte avtalsreglerat hur man ska göra med lägstalönerna?

– Vi har valt att inte göra det eftersom det är en väldigt liten del som berörs. Man kan inte ens räkna på hur liten andel av potten totalt sett som går till det här. Vi har fokuserat på andra delar i avtalet.

Viktigare för Kommunal har varit att få skrivningar i avtalet som gör att så få som möjligt hamnar på de lägsta lönerna.

– Problemet vi vill komma åt är att man ska lönesättas rätt från början utifrån erfarenhet och lönestrukturen hos motsvarande befattningar på arbetsplatsen. Det är det vi lagt krutet på i löneavtalet, säger Lenita Granlund.

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, anser att avtalet säger att lönepotten ska användas till att höja upp lägstalönerna.

– Arbetsgivaren genomför löneöversyn­en, då tittar man individuellt, du ska ha en löneutveckling som speglar de insatser du gör. Skulle du efter löneöversynen ligga under lägstalönen, då måste man åtgärda det, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef, SKL.

Niclas Lindahl

SKL saknar siffror över hur många som ligger på lägstalön, men Niclas Lindahl bedömer att det är förhållandevis få och att antalet inte ökar. Han påminner om att SKL i avtalsrörelser yrkat på att lägsta­lönerna ska bort ur avtalen.

–   Lägstalönerna rimmar inte riktigt med grunden i lönesystemet med individuell och differentierad lön. Men vi har flera motparter och måste hitta överenskommelser, då gör man avsteg både från fackligt håll och från arbetsgivarhåll.