Runt om i Sverige ställs bussturer in på grund av brist på bussförare. Man skulle kunna tro att Sveriges Bussföretag med ett skriande behov av förare skulle vilja vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Förbättra arbetsvillkoren så att fler människor vill bli bussförare. Men eftersom Sveriges Bussföretag inte förstår att ett plus ett är två, så vill de istället göra ytterligare försämringar för oss. Samtidigt skjuter de sig själva i foten.

Bussförarbristen borde leda till att vi i de pågående avtalsförhandlingarna har ett överläge. Det förutsätter förstås att våra ombudsmän gör det vi förare kräver: tar strid för våra krav. Eftersom de förra året struntade i att ens framföra våra två viktigaste krav och för fyra år sedan avbröt strejken utan att få igenom det vi strejkade för, så har jag dessvärre inte något större hopp om att de kommer att göra det de avlönas för.

Ett litet hopp väcktes ändå när ombudsmännen nu har överlämnat ett av de två viktigaste kraven – det som handlar om att börja och sluta på samma ställe. Hoppet släcktes tyvärr snabbt när jag läste att de kräver att vi ska sluta ”i närheten av” där vi börjar.  Självfallet ska inte något ”i närheten av” eller annat ludd in i kollektivavtalet! Vi ska börja och sluta på samma ställe. Är det till fördel för förarna på någon depå att inte börja och sluta på samma ställe kan man göra en lokal överenskommelse om avsteg från kollektivavtalet.

Läs också: För fram våra krav, Kommunal!

Det finns endast en anledning till att föra fram ett sådant nonsenskrav: om man vill försöka pådyvla medlemmarna att man har fått igenom ett krav utan att ha fått det. Ungefär som när det påstods att ”vi vann” frågan om personalövertagande, vilket i realiteten innebar att arbetsköparna INTE behöver överta personal vid entreprenörsbyte. 

Det är dags nu. Dags för våra ombudsmän att göra det vi kräver, driva igenom våra krav. Vi har ett strejkvapen, låt oss använda det. Om inte arbetsköparsidan går med på våra fullt rimliga krav, så ta ut oss i en stor strejk över hela landet och backa inte.

Att Sveriges Bussföretag utfärdat en krigsförklaring mot facket genom att kräva individuella överenskommelser om arbetsvillkoren, vill runda LAS och förbjuda sympatistrejker, borde leda till att stridsviljan väcks även högst upp inom förbundet. På golvet finns den sedan länge. Den enskilt största anledningen till det dåliga förtroendet för Kommunal, är att medlemmarna anser att förbundet inte tar tillräcklig strid i de centrala avtalsförhandlingarna. Det är dags att börja göra någonting åt det också.

Camilla Ingman

Busschaufför

Fotnot: Kommunal svarar här.

Fakta

Camilla Ingman

Yrke: bussförare, skyddsombud och styrelseledamot i ArbetsplatsKlubb Umeå Trafik – AKUT.

Bor: Umeå

Så har sommaren varit: Vid vår bussdepå har det jobbats övertid som aldrig förr. Helt galet kort om folk.