Majoriteten skötare missade extralyft

GRAFIK: Så tjänar skötare i kommunerna och landstingen

– Jag förstår inte varför vi särbehandlas, vi har både undersköterskekompetens och skötarkompetens. Vi tar prover, EKG och gör allt som undersköterskorna gör, säger Christina Uvesten, skötare, psykakuten, sjukhuset i Falköping.

Hon tillhör majoriteten av skötarna i landsting/regioner som i fjol inte fick del avtalets undersköterskesatsning. Av cirka 6 500 skötare som då var anställda i landsting/regioner var drygt 4 350 anställda av hos någon av de tio arbetsgivare som inte ansåg att skötarna skulle ha de 500 kronor extra som undersköterskorna fick enligt avtalet mellan Kommunal och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Det var också de landsting/regioner där medellönerna ökat med mindre än 430 kronor (se tabell nedan). I övriga 12 landsting/regioner, där skötarna fick del av undersköterskesatsningen, ökade skötarnas medellöner med 436 till 1160 kronor.

Landstinget Dalarna och vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje är dock undantag, där fick inte skötarna del av extrapengarna men medellönen ökade med mer än 500 kronor. Rikssnittet ligger på 528 kronor. Det visar Kommunalarbetarens granskning av löner som bygger på uppgifter som samlats in från landets samtliga landsting/regioner.

Minst har medellönerna ökat i Stockholms läns landsting som också är den största arbetsgivaren på landstingssidan, där är ökningen 321 kronor.

Kommunals Arnstein Mogstad är en av dem som förhandlat lönerna för skötare i Stockholms läns landsting. Han konstaterar att skötarnas medellöner förlorade på att inte få del av undersköterskesatsningen.

– Många känner sig svikna, de utför undersköterskeuppgifter och har undersköterskeutbildning, säger Arnstein Mogstad.

Risken är också anser han, att skötarna söker sig till andra jobb och andra fack. Vid rekrytering är det redan brist på skötare med utbildning för psykiatrin, därför anställs ofta legitimerade personal i stället, till exempel sjuksköterskor. I Stockholm har samtidigt många skötare med utbildning som samtalsterapeuter och förhållandevis höga löner gått i pension. Det bidrar också till att medellönerna sjunker.

Inte heller i Region Skåne fick skötarna del av undersköterskesatsningen i fjol. Där har medellönen ökat med 381 kronor.

– Det är beklagligt, vi har samma grundutbildning och sedan en spetskompetens i akutsjukvård eller psykiatri, säger Kommunals Anne-Lii Jönsson.

Samtidigt lyfter hon att nyanställning ofta sker på lägstalön, vilket håller nere medellönen.

Västra Götalandsregionen är den näst största arbetsgivaren för skötare. Där ökade medellönerna med 332 kronor.

– Utifrån förra årets avtal var vi inte med i satsningen, trots att vi påpekade att vi är omvårdnadspersonal och utför liknande uppgifter som undersköterskor. Det blir svårare att rekrytera skötare utifrån löneskillnaderna, säger Anders Wallenius, Kommunal SU Psykiatri.

När Kommunal i år förlängde avtalet med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gjordes ett tillägg att undersköterskor på gruppboenden ska få del av extrasatsningen. Men skötarna är inte inräknade.

– Nej, det är de inte. Det är så att vi ville få med det, men så långt kom vi inte, säger Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare.

Skötaren Christina Uvesten från Falköping blir mållös när hon hör det.

– Jag förstår inte varför man skrivit på det avtalet, säger hon.

Arbetsgivarna i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, vill inte kommentera några detaljer.

 – Vi har hittat en bra helhetslösning, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef, SKL.

Samtidigt säger Kommunals Lenita Granlund att de lokala förhandlingarna kan ge extra pengar till skötarna. Men när KA kontaktar Kommunals företrädare i de tio landsting/regioner där skötarna i fjol inte fick del av undersköterskesatsningen är det oklart i alla utom ett hur det blir i år.

– Förhandlingar pågår så jag kan inte föregå dem, vi kämpar på så att så många yrkestitlar som möjligt ska omfattas, säger Anders Wallenuis, Kommunal SU Psykiatri.

Kommunals ombudsman Magnus Jonsson förhandlar med Landstinget Sörmland.

– Vi har krävt det, men hittills har de inte svarat, säger han.

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund ser 2019 som en möjlighet för skötarna. Då har avtalet ett utrymme om 0,3 procent att fördela lokalt, i första hand till grupper med yrkesutbildning. I dag är värdet av 0,3 procent cirka 75-80 kronor per medlem

– Det sista året är väldigt bra, för då kan man hämta upp de skötare som inte har fått, säger Lenita Granlund.

Men fackliga företrädare i landsting/regioner ser inga garantier för att skötarna ska gynnas.

– Det är vår målsättning, men det är förtidigt att gå ut och lova det, säger Anders Wallenius.

Men i Landstinget Norrbotten är förhandlingarna klara. Där får skötarna del av undersköterskesatsningen i år, alltså avtalets 530 kronor plus 180 kronor extra.