Det finns många barn i Sverige som har flytt eller har kompisar som flytt men som inte vet om de får stanna. Det här är en bok om deras vardag. De som försöker ha en normal vardag tillsammans nu utan tanke på vad som händer sedan.
Illona och Stella går i sexan och har varit kompisar sedan förskoleklassen. De är så nära varandra som bara två bästisar i låg- och mellanstadiet kan vara, men över deras vänskap vilar hela tiden hotet om utvisning.
Illonas familj gömmer sig i ett litet rum på ett kloster och det enda normala i Illonas vardag är skolan och fotbollen. Hemma gömmer sig föräldrarna bakom tjocka gardiner i orolig väntan på att den långa kampen ska ge resultat. En kamp fylld av ord som Migrationsverk, överklaga och avvisning. Stellas familjeliv är inte heller problemfritt. Hennes bror har inte varit i skolan på flera år och det är ofta som det slås i dörrar eller höjs bekymrade ögonbryn. Men samtidigt. Stella tycker själv att hon har allt – har till och med varit i Thailand, får man klaga då?
Kajsa Gordan lyfter många svåra frågor utan att det känns tungt. Hon lyckas på något sätt skriva om problemen med lika delar skratt och allvar. Ändå är problemen hon tar upp väldigt viktiga. Många som arbetar på skolor och förskolor i Sverige har kommit i kontakt med gömda barn. Någon säker statistik på hur många de är finns inte, men 2016 uppskattades det att mellan 5 000 och 10 000 barn är gömda. Många av barnen i skolålder går i skolan eftersom de har rätt till det enligt svensk lag.
Kajsa Gordan är själv svensklärare och har jobbat mycket med mellanstadiebarn, som den här boken handlar om. Den bygger däremot inte på verkliga personers liv men det märks att hon känner sina skolbarn väl.
”Om jag får stanna” passar både som högläsningsbok för låg- och mellanstadiet och som läsning för dig som jobbar med barn i de åldrarna.
