Lönerna som står och stampar

GRAFIK: Så tjänar kommunalare i alla kommuner och landsting

– Jag tycker det är bra att man satsar på undersköterskorna, men man måste satsa på övriga grupper också. Det är fler som måste kunna leva på sin lön, inte bara undersköterskor, säger Camilla Englund, vårdbiträde i hemtjänsten i Ljusdal.

För ett par veckor sedan kunde vi visa hur undersköterskorna knappat in några hundralappar på industriarbetarna i medellön. Men för majoriteten av kommun­alarna växer gapet ytterligare ­visar vår granskning.  

KA har begärt ut löneuppgifter för 16 olika yrkesgrupper i samtliga kommuner. I tre yrkesgrupper ökar medellönen mer jämfört med industrin: undersköterska, skötare och park- och trädgårdsarbetare. I övriga yrken växer alltså skillnaden.

Städarnas medellöner i kommunerna steg med i genomsnitt 279 kronor mellan 2015 och 2016, och vårdbiträdenas med 390 kronor. Att jämföra med de kommun­anställda undersköterskornas medellöne­ökning på 868 kronor och industriarbetarnas 619 kronor.

En av de kommuner som följer mönstret är Ljusdal i Hälsingland. Här ökade medellönerna för vårdbiträden ännu mindre än genomsnittet för riket, 292 kronor och för städarna blev motsvarande ökning 294 kronor. Undersköterskornas medellön steg med nästan en tusenlapp.

”Hos oss har det varit en väldig förändring. Det är många äldre som slutat på ­senare år.”

Det kan finnas flera olika förklaringar till att medellönen stiger långsammare än avtalets värde (520 kronor 2016 samt 1   020 för undersköterskor). Den största anledningen är att personalstyrkan ser olika ut från år till år, om många går i pension försvinner troligtvis även de högsta lönerna. 

Det här bekräftas av Margareta Ståhl, som städar i kommunförvaltningens hus i Ljusdal.

–  Hos oss har det varit en väldig förändring. Det är många äldre som slutat på ­senare år, säger hon, som själv har 30 års erfarenhet av städjobbet.

I Kommunalarbetarens siffror ingår dessutom inte bara Kommunals medlemmar, utan alla tills­vidareanställda i kommunalaryrkena.

Kommunals ordförande i Ljusdal, Karin Johansson, är noga med att påpeka att Ljusdals kommun följer avtalet. Vid förra årets lönerevision fick nog ingen medlem under 300 kronor i lönepåslag säger hon.

– De har alltid följt avtalet till punkt och pricka, säger Karin Johansson.

”Löneutvecklingen är för dålig. Ska man locka folk till vård och omsorg måste det vara bättre löner och arbetsvillkor.”

Men faktum kvarstår. Av de 16 yrkesgrupper vi granskat ligger vårdbiträden och städare i botten när det gäller riksmedellöner. 

–  Löneutvecklingen är för dålig. Ska man locka folk till vård och omsorg måste det vara bättre löner och arbetsvillkor, ­säger vårdbiträdet Camilla Englund.

Och även om undersköterskornas löner fått en skjuts i och med det senaste avtal­et med Sveriges Kommuner och Landsting, tycker hon att löneskillnaderna mellan vårdbiträden och undersköterskor är för små för att det ska vara värt en undersköterskeutbildning.

– Vill man ha högre lön ska man nog inte satsa på vård och omsorg.

KA har vid upprepade tillfällen sökt Ljusdals kommuns personalchef, som är den som förhandlar lönerna för arbets­givarens räkning. Hon har inte återkommit.