Pottpengar går till att höja lägstalöner

– Det tycker vi är helt galet eftersom det stjäl pengar från löneutrymmet, säger Rose-Marie Lövgren, ordförande i Kommunals sektion för regionanställda i Uppsala län.

Pott är den summa pengar som varje individ bidrar med till löneökningarna. Potten fördelas sedan individuellt.

Avtalet sätter i princip inte stopp för att potten används till att höja lägsta­lönerna. Och arbetsgivaren Region Uppsala har vänt sig till arbetsgivarorganisationen SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, för stöd.

– Jag menar att vi följer det centrala avtalet och SKL stödjer den uppfattningen, säger Monika Saarm, förhandlingschef i Region Uppsala.

Regionen har länge gjort som så att man först genomför lönerevisionen, och den innefattar även dem som ligger under den nya lägstalönen. Sen kontrolleras att ingen ligger under den nya lägstalönen. Skulle så vara fallet skjuter arbetsgivaren till pengar i de fallen.

(texten fortsätter under grafiken)

Grafik : Elin Steen

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund blir förvånad över att så många sektioner tar upp det här problemet, och är inte främmande för att lyfta frågan i kommande avtalsförhandlingar.

– Det är ganska korkat av arbetsgivarna att använda pengarna så här eftersom de själva vill ha en större lönespridning, ­säger hon.

Finns det anledning att reglera frågan i det centrala avtalet?

– Det finns all anledning att se över det om det sker systematiskt. Men jag tror i första hand att man måste titta på vad det beror på. Om arbetsgivaren behöver göra så har man nog lönesatt fel från början, ­säger Lenita Granlund.

Löneavtalets nya skrivningar om hur man lönesätter nyanställda ska motverka att de hamnar på för låga löner, påpekar Lenita Granlund.

–  Om lönesättningen fungerar som vi som centrala parter har tänkt så ska det inte inträffa att man systematiskt tar pottpengar till att  höja lägstalönerna, ­säger hon.

I år ska lokala parter träffa en lokal förhandlingsordning och då finns det skäl att ta upp detta lokalt. På SKL har man inte sett något problem med detta.

– Man måste göra en lokal bedömning av hur man ska använda våra avtal. Vi kan inte centralt styra över hur de ska göra exakt, säger Agneta Jöhnk, chef för SKL:s arbetsgivarpolitiska avdelning.

SKL:s förhandlare John Nilsson bekräftar att man helst vill att arbetsgivarna gör som i Region Uppsala.

Deras tolkning har fått ytterligare stöd i avtalet, enligt John Nilsson.

– 2016 ändrade vi bestämmelserna. För att tydliggöra det så flyttade vi lägstalönerna längst bak i löneavtalet för att visa att först ska det vara löneöversyn och sen när man har gjort det så kommer lägstalönebestämmelsen och då ska man justera den, säger han.

Men i en majoritet av sektionerna går man alltså på Kommunals linje. Och då har man antingen inga som ligger på de lägsta lönerna eller så höjer man lägstalönen vid sidan av potten. I Sundbybergs kommun har det tidigare varit problem med att potten använts för att höja lägstalönerna.

– Detta är inte rätt. Nu är vi överens med arbetsgivaren att man vid anställningstillfället ska se till att man hamnar i rätt lönestruktur. Precis som det står i avtalet, säger ordföranden Gittan Sommarhed.

I Söderhamn är Kommunal sedan länge överens med kommunen att rätta till så kallade snedsitsar med låga löner vid sidan av potten.

– Det ska inte tas pengar ur potten för att höja dem som hamnat utanför löneökningarna så att säga, berättar Mats Hedberg på Kommunals sektion i Söderhamn.

Vid varje lönerevision lägger Kommunal i Söderhamn som yrkande att potten inte ska användas för att höja lägstalöner. Arbetsgivaren har aldrig protesterat, enligt Mats Hedberg.

– Min uppfattning är att man alltid försöker hitta andra lösningar än att ta från potten för dem som ligger lågt, säger han.