Nu skärps reglerna för upphandling
Det är inte tillåtet att bara kräva kollektivavtalsliknande villkor vid upphandling. Den som upphandlar behöver ange hur stor lönen måste vara, hur lång arbetstiden får vara och hur många dagars semester som krävs. Detta enligt Upphandlingsmyndighetens nya regler.
Nu skärps reglerna för vilka krav om löner och arbetsvillkor som får ställas vid upphandling.
Charlotta Frenander, jurist vid Upphandlingsmyndigheten, säger att det är för otydligt att enbart ställa krav om kollektivavtalsliknande villkor.
– Vi anser att den upphandlande myndigheten måste precisera vilken lägsta lön samt arbetstid och semester som gäller. Det bör anges utifrån vilket kollektivavtal som dessa krav ställs, kopplat till vilka arbetstagare som omfattas, säger hon.
Dessutom vill Upphandlingsmyndigheten att det anges vad som händer med dessa villkor om kollektivavtalet de ingår i omförhandlas under kontraktstiden.
LÄS OCKSÅ: Städavtalen – rena rama djungeln
När det finns flera kollektivavtal, som i vår jämförelse med olika avtal hos Fastighets och Kommunal, behöver myndigheten avgöra vilket avtal det ska hänvisas till i kravställandet.
– Den upphandlande myndigheten måste göra en noggrann genomgång för att se vilket eller vilka av avtalen som kan tillämpas. Det behöver ske i samverkan med fack och arbetsgivare. Kan de inte enas får myndigheten själv fatta beslut om vad som är mest rimligt.
Med ett gemensamt branschavtal, som Fastighets, Kommunal och Almega diskuterar, skulle det bli färre avtal som konkurrerar.
Charlotta Frenander tycker att detta är en fråga för parterna att ha åsikter om.
– Men det är en större utmaning för dem som upphandlar om det finns flera avtal att ta hänsyn till, säger hon.
Fotnot: Detta är ett samarbete mellan tidningarna Kommunalarbetaren och Fastighetsfolket.
