”Man mår dåligt av Time Care”

Lena Ivarsson.

Långt från riskkapitalister. I lilla Hällefors, ett gammalt brukssamhälle i Västmanland, bor och arbetar undersköterskan Lena Ivarsson.

En natt drämde hon telefonluren i bord­et av ilska. Hon var på jobbet och försökte fylla i sina schema­önskemål på datorn i Time Care och fick ett samtal från en kollega.

– Då blev mina arbetskamrater sura efter­som jag hade ruckat på nattschemat. Det heter önskeschema. Men när jag önskade blev mina arbetskamrater jätteirriterade, berättar hon.

LEDARE: Time Care väcker ilska

Lena Ivarsson är en av alla dem som genom åren hört av sig till tidningen med invändningar mot Time Care. KA åkte till Hällefors i slutet av oktober.

Vi träffar Lena Ivarsson och fem andra undersköterskor, som alla jobbar i lite olika delar av Hällefors äldreomsorg. Vi sitter i ett gammalt torp, som en av de gamla på äldreboendet bredvid har bott i som liten pojke, ute på landet. Fast torpet ägs nu av kommunen och har flyttats in till Hällefors.

– Time Care är ett stressmoment. Man mår dåligt av det, säger Lena Ivarsson.

”Det kallas för önskeschema, men jag brukar säga att det är ett mardröms­schema.”

Med jämna mellanrum dyker det upp kritiska insändare och inlägg som handlar om schemaplaneringsverktyget Time Care. 

I Hällefors, där Time Care och önske­schema infördes för drygt två år sedan för alla anställda i äldreomsorgen, gick det så långt att över 100 personer i slutet på 2015 skrev under protestlistor mot Time Care och överräckte till dåvarande kommunchefen. Huvudkritiken är att det är stressigt att hinna med att fylla i Time Care, att det tar tid från brukarna samt att det blir svårare att planera sin fritid. Till skillnad från när man har fasta scheman vet de anställda bara för några veckor framåt exakt hur de ska jobba, inte mer.

– Man kan inte planera, säger en undersköterska som vill vara anonym.

Lena Ivarsson. Foto: Per Knutsson

Time Care är en enorm kassako. De senaste fem åren har bolaget delat ut nästan 70 miljoner kronor i vinst till aktieägarna. Pengarna skulle räcka till nästan ett års drift av äldreomsorg i Hällefors. (88 milj­oner kronor grovt räknat 2015.)

Vinsterna hamnar hos Allocate Soft­ware Limited, som i sin tur ägs av det brittiska riskkapitalbolaget Hg Capital’s Mercury Fund.

Mitt emot huset där Kommunals Stockholmsavdelning ligger, på Franzéngatan i Stockholm, har Time Care sitt svenska säte. 

En gång i tiden ägde Kommunal aktier i Time Care, men innehavet såldes 2008.

Time Cares general manager, Erik Stone, säger att hans företag tar all kritik på allvar. Men att kritiken kanske mer handlar om en frustration över förändringar, som nya arbetstidsmodeller och/eller hög arbetsbelastning, snarare än själva systemet i sig.

Frågor besvarar Erik Stone via e-post.

– Ibland får Time Care klä skott för missnöje som egentligen inte har med systemet att göra, skriver Erik Stone.

Hur mycket kostar det för en kommun att använda Time Care?

– Alla upphandlingar sker enligt Lagen om offentlig upphandling vilket innebär att priset konkurrensutsätts i varje upphandling. Priser varierar mellan 50 000 kronor för små kunder och upp till flera miljoner kronor för riktigt stora kunder.

”Time Care är ett verktyg som vi behöver ha i dag. Det ser till att vi har rätt kompetens.”

KA har begärt ut alla fakturor som Hällefors kommun betalat till Time Care från 2012 och framåt. Med alla konsulttjänster och utbildningar inräknade har Hällefors kommun hittills betalat drygt en miljon kronor till Time Care. Men kommunen har använt Time Care sedan 2007 för chef­er och schemaplanerare så sammantaget har Time Care tjänat ännu mer på Hällefors.

Socialchefen Ingrid Holmgren menar att det är väl investerade pengar.

– Absolut. Time Care är ett verktyg som vi behöver ha i dag. Det ser till att vi har rätt kompetens, att vi har personal när vi behöver ha personal utifrån vilka biståndsbeslut som är tagna då våra vårdtag­are behöver ha personalens hjälp, säger Ingrid Holmgren.

Varför infördes Time Care från början?

– Man ville att personalen skulle få påverkansmöjligheter i sitt arbete, och så skulle man minska behovet av vikarier.

Men antalet timvikarier har ju ökat, enligt er egen årsredovisning.

– Behovet av personal har ökat drastiskt de senaste åren. Och om man jämför de första 11 månaderna 2016 med de första 11 månaderna 2015 så har brukar­tiden ökat med 15 procent.  Då ökar också behov­et av personal som utför de beviljade insatserna.

Lena Ivarsson och Marianne Jörgensen. Foto: Per Knutsson

Ingrid Holmgren framhåller att det finns många också som är nöjda med Time Care.

– En del har sagt att det här är det bästa som har hänt dem, att de kan vara med och styra sin arbetstid.

Flera av dem som slutit upp i det gamla torpet i Hällefors för att prata med KA vill vara anonyma. De är rädda att de ska råka illa ut om det står i tidningen vad de tycker om Time Care.

– Det kallas för önskeschema, men jag brukar säga att det är ett mardröms­schema, säger en av undersköterskorna.

– Det tar jättemycket tid att hålla på med Time Care. Det tar tid från de gamla, säger en annan.

Finns det inget som är bra med systemet?    

– Nej, stressen förstör allt. Det tar sådan tid.

Marianne Jörgensen.

Marianne Jörgensen, som också jobbar natt, ställer efter lite betänketid upp med namn och bild, precis som Lena Ivarsson.

– Jag tycker inte att jag kan planera min vardag. Jag vet aldrig vad som händer med mina önskningar, säger hon.

Hur skulle ni vilja ha det i stället?

– Det var bättre förr när du kunde byta pass med en kompis. Vi vill ha det gamla vanliga systemet, säger Marianne Jörgensen.

De undrar alla varför ingenting hände med deras protestlistor.

Hällefors socialchef, Ingrid Holmgren, säger att kommunen startade en uppföljning just med anledning av protestlistorna men hon ifrågasätter om antalet protesterande var så många egentligen.

– Det har kommit till min kännedom att alla kanske inte ville skriva på de här list­orna men man gjorde det för grupptryckets skull.

Hur vet du det?

– Det har personal berättat för mig.

Men hur många det skulle gälla kan Ingrid Holmgren inte redogöra för.

Flera av dem jag träffade var rädda för att uttala sig. Vad kan det handla om?

– Det har jag inget svar på. För här har folk tyckt och tänkt som de vill, och det har kommit in protestlistor. Vi har utbildat personalen. Det har varit med som en punkt i samverkansmöten varje gång. Så vi har varit väldigt öppna kring det här med Time Care.

Har de anställda någon anledning att känna rädsla för att uttrycka kritik?

– Nej, det har de ju gjort hela tiden, säger Ingrid Holmgren.

Marianne Jörgensen. Foto: Per Knutsson

Hela Time Cares ekonomi bygger i princip på att kommuner och landsting tycker att de har en bra produkt, som kan användas för schemaläggning i kommunalarnas verksamhet. 

90 procent av företagets omsättning kommer från skattepengar i kommuner och landsting. Nästan två tredjedelar av kommunerna och landstingen anlitar Time Care.

Vad är hemligheten bakom er framgång?

– Jag tror att vi är framgångsrikare än våra konkurrenter på grund av att vi har lyckats rekrytera och behålla duktiga människor som är genuint intresserade av bemanningsfrågor, svarar Erik Stone.

”Å andra sidan så skäms jag inte. Det, bland annat, är mitt jobb, att se till att bolaget går bra.”

Att Time Care är framgångsrikt kan till exempel mätas i hur stor rörelsemarginal företaget har. Den låg på nästan 28 procent, enligt den senaste årsredovisningen. Det betyder i det här fallet, förenklat, att för varje krona i intäkt är 28 öre ren vinst för företaget. 

Erik Stone menar att marginalen är ungefär densamma som för andra IT-inriktade företag som jobbar mot offentlig sektor. Men det varierar kraftigt i andra jämförbara företag: Visma, som sysslar med bokföringssystem och lönesystem och liknande, har ännu högre rörelsemarginal. Annars är det svårt att hitta så lönsamma företag som Time Care ur den aspekten.

Attendo, ett av de största välfärdsföretagen, har en rörelsemarginal på cirka 9 procent. 

Du måste hålla med om att ni har en ovanligt hög rörelsemarginal?

– Jag anser att vi ligger i paritet. Å andra sidan så skäms jag inte. Det, bland annat, är mitt jobb, att se till att bolaget går bra, säger Erik Stone.