Enkla jobb blir fattigdomsfälla
Enkla jobb som språngbräda in på arbetsmarknaden för unga och utomlandsfödda. Det lovar både Svenskt näringsliv och regeringen. Men många fastnar i stället med jobb och en lön som de inte kan leva på, visar en rapport från Tankesmedjan Tiden.
Det finns strukturella skillnader utifrån kön och etnicitet när det gäller vilka som har de så kallat enkla jobben. Det visar en ny rapport från Tankesmedjan Tiden, baserad på statistik från SCB. För unga svenskfödda män används ofta enkla jobb som en språngbräda i karriären medan de för framförallt utomlandsfödda kvinnor blir vägen in i fattigdom.
I åldern 35-49 år lever nästan varannan person med utländsk bakgrund som har ett enkelt jobb i fattigdom. Det samma gäller var tredje svenskfödd kvinna med ett enkelt jobb. För utomlandsfödda kvinnor är andelen som lever i fattigdom lika stor bland unga som medelålders kvinnor. Skillnaderna består dessutom oavsett utbildningsnivå eller antal år i Sverige.
– Statistiken visar att för många innebär de enkla jobben i praktiken en så låg lön att man inte kan leva av den. Det är också jobb som framförallt utomlandsfödda fastnar i eftersom de inte ges förutsättningarna att ta sig vidare, säger Lina Stenberg som skrivit rapporten.
Enligt såväl Svenskt näringsliv som regeringen behöver Sverige fler enkla jobb för att få dem som som står långt ifrån arbetsmarknaden i arbete. Om sektorn som består av enkla jobb fördubblas som Svenskt näringsliv vill riskerar gruppen med löner som de inte kan leva på också att bli större – framförallt bland kvinnor med utländsk bakgrund konstateras i rapporten. Även definitionen av dessa enkla jobb – ett språkbruk från Svenskt näringsliv och som regeringen tagit över – är ett problem enligt Lina Stenberg.
– Genom att använda det problematiska begreppet ”enkla jobb” i stället för låglönejobb riskerar vi att normalisera det faktum att en del människor fastnar i jobb som de faktiskt inte kan leva av. Det är ett framtidsscenario som inte borde vara önskvärt för någon. Istället behövs utbildningsreformer som ökar kompetensnivån och jämlikheten i hela samhället, säger hon.
Kommunals yrkesgrupper står ofta i fokus för diskussionerna om så kallat enkla jobb. Anna Werkelin Ahlin, utredare på Kommunal är kritisk mot det.
– Den redan värdediskrimminerade och kvinnodominerade vård- och omsorgssektorn pekas lätt ut som lämplig för de här så kallat enkla jobben. Också som en lösning på den höga arbetsbelastningen där. Problemet är att det slår hårt mot redan utsatta lågstatusyrken som dessutom blir av med de få arbetsuppgifter som faktiskt innebär en stunds återhämtning.
Rapporten finns att läsa här.