Medlemsavgifterna höjs med cirka två procent, enligt tidigare förslag, vilket innebär att avgiften ökar med 2-12 kronor beroende på avgiftsnivå. (Se tabell nedan.) Men det har i sig inte med underskottet att göra utan beror på höjda försäkringsavgifter.

I somras vid Kommunals kongress räknade förbundet med att gå fem miljoner back nästa år. I augusti trodde man 30 miljoner. Nu är den summan alltså justerad till 60 miljoner kronor. Men det blir inga egentliga nedskärningar, även om det blir oförändrade budgetramar vilket kan ses som en besparing. Dessutom har börsen gått bättre än väntat vilket ger avkastning på Kommunals aktieinnehav

– Vi underbalanserar budgeten med 60 miljoner. Alternativet att dra ner på olika saker är ett steg vi inte vill ta i det här läget, utan vi räknar med att avkastningen från kapitalförvaltningen ska kunna ge intäkter som kan vara med och balansera upp det här så småningom, säger Niklas Rengen.

Orsaken till det beräknade underskottet är bland annat ökade IT-kostnader och att avdelningarna infört administrativa chefer. Dessutom har en arbetsvärdering på förbundskontoret inneburit ökade lönekostnader.

Hur mycket har underskottet med det stora medlemstappet att göra?

– Nu räknar vi med att öka med 5000 medlemmar 2017, och intäktstappet skulle då bli ungefär 6 miljoner kronor mindre i förhållande till 2016.

Vad årets underskott landar på är för tidigt att säga, men här har prognosen justerats kraftigt efter att tusentals medlemmar valde att lämna Kommunal efter krisen för snart ett år sen. I den tidigare prognosen räknade man med att gå knappt tio miljoner kronor back i år.

Kan en facklig organisation gå back år efter år?

– Nej över tid ska man se till att budgeten är i balans. När vi är i obalans är uppdraget att återställa så att det blir balans inom tre år. Den modellen har vi alla fall jobbat efter tidigare. Att gå med underskott ett eller två år när man satsar på verksamhet som förhoppningsvis gör att vi får in nya medlemmar får ses som en investering, säger Niklas Rengen.