– Det är ingen hemlighet att regeringen vill få ner sjukskrivningarna och då tar man till en rad olika åtgärder för att lyckas med det, säger Magnus Eriksson, förbundsjurist, LO-TCO Rättsskydd.

Sjukfrånvaron har ökat med 80 procent på fem år. Sjukskrivningarna där psykisk ohälsa är orsaken ökat med nära 60 procent. På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen därför uppdaterat det försäkringsmedicinska beslutsstödet som används vid sjukskrivning. Framför allt har diagnoserna delats upp i olika svårighetsgrader som ska ligga till grund för om sjukskrivning ska ske och i vilken omfattning.

Totalt har 17 psykiatriska diagnoser granskats, 13 har fått nya rekommendationer att sjukskrivning bör undvikas. En av dem är akut stressreaktion. Nuvarande rekommendation är 2 till 4 veckors sjukskrivning. Den ändras till ingen sjukskrivning om reaktionen bedöms som lindrig.

– Jag tror att det här blir oerhört svår att bedöma. Man måste se till det enskilda fallet, säger Anna Kers, förbundsjurist, Kommunal.

Hon betonar att det är viktigt att de nya rekommendationerna inte överskuggar individens problem och arbetssituation.

– Jag tror att det inte är helt ovanligt att man går in i en sjukskrivning med en akut stressreaktion innan man hunnit säkerställa att det egentligen handlar om till exempel ett utmattningssyndrom, säger Anna Kers.

Magnus Eriksson, LO-TCO Rättsskydd, har sett många som inte fått sjukskrivningarna godkänd.

– Ställda inför situationen att stå helt utan ersättning har de då tvingats trotsa läkarens rekommendation och gått tillbaka för tidigt, det är klart att det inte blir bra, säger han.

 

LÄS MER: ”Socialstyrelsen vet inte vad de gör”

 

Leif Öjesjö är docent i psykiatrin vid Karolinska Institutet och bistår facken i sjukförsäkringsärenden. Han tycker att det är bra att Socialstyrelsen kommer med förtydliganden. Men anser att arbetsmiljön är avgörande.

– Om man är svårt stressad och arbetsmiljön är smått kaotisk, då blir man splittrad. Energin minskar, man blir fortare trött och får man inte ens ta raster då blir det en ond cirkel, säger Leif Öjesjö.

Flexibilitet på arbetsplatsen kan betyda allt.

–  Om man vet att man kan få avlastning, då kan det leda till att man fungerar bättre.

Nytt är att rekommendationerna innehåller fler steg. Om en akut stressreaktion bedöms som medelsvår så föreslås sjukskrivning upp till 4 veckor. Sjukskrivning på deltid förespråkas också, liksom för 15 andra diagnoser.

– Att börja arbeta deltid och om arbetsuppgifterna är anpassade just till den nedsatta stresstoleransen, det underlättar i allra högsta grad. Men det handlar ju om arbetsgivarens förståelse för detta, säger Leif Öjesjö.

Han betonar att det här är fackliga frågor och politik.

– Det här handlar om arbetets organisation och ägarförhållanden. Om arbetsgivaren är pressad att visa upp stora vinster då blir det ju på bekostnad av de anställda, säger Leif Öjesjö.

Regina Ylvén är utredare på Socialstyrelsen, hon poängterar att det efter uppdateringen finns flera olika rekommendationer för varje diagnos.

– Om sjukdomen är lindrig och arbetet kan innebära ett stöd då kan man undvika sjukskrivning, säger Regina Ylvén.

Hon lyfter fram att sjukskrivning ska ses som en behandling.

– Ibland kanske det är så att det inte behövs någon behandling.

Hon betonar att Socialstyrelsen just gör rekommendationer och att läkaren alltid ska göra en individuell bedömning av patienten. Men också att det är viktigt att man som patient beskriver hur man mår och hur situationen är på arbetet.

Finns det någon risk för att det här skulle förvärra för dem som lider har stressdiagnoser?

– Jag tycker att läkare som ställer frågor till en patient måste kunna bedöma hur svårt sjuk en patient är. Det är viktigt att patienten får rätt sjukskrivning. En för lång sjukskrivning kan ju också ha negativa effekter.

De nya rekommendationerna börjar gälla den 30 januari 2017.