”Arbetsgivaren måste reagera”

– Det kan vara en situation där hemmiljön är jättejobbig och det kan ju också påverka arbetsförmågan och hur man behöver ha det på jobbet. Då kanske man behöver en tillfällig arbetsanpassning, arbetsgivaren har en skyldighet oavsett vad det beror på, säger Pia Schyberg, sakkunnig inom organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket.

Är det däremot sjukskrivningar som tydligt beror på arbetssituationen, till exempel att flera anställda är utmattade, krävs en större förändring av arbetsgivaren.

– Då handlar det om hela kollektivet som jobbar där, inte bara den enskilde. Arbetsgivaren är skyldig att förebygga så att inte fler blir sjuka, säger Pia Schyberg.

Vi har träffat anställda på ett äldreboende i Alingsås som berättar att de är på gränsen till utmattning men att chefen inte lyssnar när de säger att arbetsbelastningen är för hög. En av dem har nyligen fått en stroke och är rädd för att det ska hända igen. Vad kan de göra?

– I ett sådant här fall är det klart arbetsgivaren ska reagera och undersöka arbetsmiljön. Om man kommer fram till att det är den det beror på måste man åtgärda bristerna, säger Pia Schyberg.

I våras kom nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket som förtydligar kraven på att arbetsgivare ska förebygga psykisk ohälsa som stress genom att anpassa resurserna till kraven i arbetet. Arbetsgivaren  ska undersöka, riskbedöma och vidta åtgärder för att förebygga ohälsa hos de anställda. Det ska ske regelbundet, även om arbetsplatsen inte har många sjukskrivna.

– Men om man som chef har upptäckt att flera anställda nyligen blivit sjuka, då måste man ta tag i det direkt, säger Pia Schyberg.

Alingsås kommun påpekar att ansvariga chefer på Hagagården 2015 tog fram en handlingsplan för en bättre arbetsmiljö. Där har man punktat upp vad som behöver åtgärdas. Minskad arbetsbelastning och möjlighet för personalen att ta raster är två exempel. Det ska vara uppnått under 2016 står det i handlingsplanen. Men när KA pratar med personalen i november upplever de fortfarande stora problem.

Pia Schyberg menar att arbetsgivaren måste följa upp att åtgärderna fungerar.

– Jag skulle råda de anställda att kontakta sitt fackliga skyddsombud. Finns det inget på arbetsplatsen kan de kontakta det regionala skyddsombudet.

Skyddsombudet kan kräva att arbetsgivaren ska utreda om det är arbetsmiljön som får de anställda att må dåligt och vid behov förbättra denna. Om arbetsgivaren vägrar kan skyddsombudet kontakta Arbetsmiljöverket. Myndigheten är då skyldig att göra en inspektion, enligt en paragraf i arbetsmiljölagen som kallas 6:6A. Om inget händer efter det heller kan arbetsgivaren riskera böter.

LÄS MER: Stressens Sverige

Vårdbiträdet Sandra Lund på Hagagården i Alingsås fick en stroke, en sjukdom som kan utlösas av stress. När hon skulle börja arbeta igen var arbetsbelastningen densamma. Hon fick ingen arbetsanpassning. Trots att arbetsgivaren har en skyldighet att pröva om det går.

– De borde arbetsanpassa arbetsmiljön utifrån hennes förmåga. För att det ska bli bra gäller det att arbetsgivaren har en regelbunden kontakt med den anställde under sjukskrivningen. När det börjar bli dags att komma tillbaka ska man ta en diskussion med arbetstagaren hur hon ser på sitt jobb och om det finns möjlighet att anpassa jobbet så att det fungerar bättre.

Skyldigheten att anpassa är inte oändlig, påpekar Pia Schyberg. Det ska finnas en rimlighet i den. Det får till exempel inte innebära att kollegorna övertar för mycket tunga arbetsuppgifter att de också riskerar att bli sjuka.

Precis det beskriver Sandra Lundh, att hon är rädd för att det ska drabba arbetskamraterna.

– Ja men så ska inte arbetsgivaren agera. Arbetsgivaren är skyldig att försöka hitta en lösning för henne som inte riskerar kollegornas hälsa.

För att kunna förebygga sjukskrivningar måste arbetsgivare ha koll på hur ohälsan ser ut. Men när KA ringde runt till de tio kommuner där flest invånare är sjukskrivna för stress, hade kommunens personalavdelning sällan någon statistik över vilka diagnoser de anställda var sjukskrivna för. Flera kommuner kunde inte heller uppge hur stor del av sjukskrivningarna som berodde på psykisk ohälsa.

Kan det här vara ett tecken på att kommuner inte lever upp till de krav som finns om att arbeta systematiskt med arbetsmiljön?

– Det låter ju som att man inte undersökt det man kan undersöka. Sen kan det finnas många olika sätt att göra det på, men ett ganska enkelt sätt är ju att titta på statistiken, säger Pia Schyberg.

Bör arbetsgivaren också ha statistik på diagnosnivå?

– Den sjukskrivne behöver inte uppge diagnos till arbetsgivaren. Men man kan som arbetsgivare försöka se om det finns tendenser att flera är sjukskrivna för liknande besvär. Då måste man undersöka vad beror det på och försöka förebygga och åtgärda de risker man kommit fram till finns.