KA har visat att privata vård- och omsorgsföretag har lägre löner och fler anställda på deltid och visstid. Samtidigt som de sex största vård- och omsorgsjättarna i fjol gjorde vinster på 1,5 miljarder kronor. 

Utredningen om vinstbegränsningar i välfärden leds av Ilmar Reepalu, tidigare kommunalråd (S) i Malmö. Enligt läckor kan vinstbegränsningen hamna på 5-10 procent av investerat kapital. Enligt SVT 7 procent.

I debatten har Svenskt Näringsliv hävdat att det rent juridiskt inte är möjligt att reglera vinstuttag. Men Kommunal hävdar att det visst är möjligt utifrån att ha granskat grundlagen, Europakonventionen och EU-rätten. 

För att stoppa vinstuttaget har Kommunal och LO har förespråkat att skola, vård och omsorg ska drivas av non profit-företag eller SVB-bolag som inte har vinstintresse. Facket har också ställt krav på minimibemanning. Men enligt läckor till Ekot så kommer inte Välfärdsutredningen föreslå detta. 

Utredningen har haft fler uppdrag, bland annat att se över Lagen om valfrihetssystem, LOV, som gör att man kan välja till exempel vilken hemtjänst man vill ha. LOV finns i 158 av 290 kommuner. Nya förslag kan ge kommunerna större frihet att ställa krav på aktörerna. 

I dag arbetar cirka 118 000 personer med omsorg av äldre och funktionsnedsatta i privat regi.

Men efter en stadig ökning i sex år syns en svag minskning av de privata utförarnas andel av äldreomsorg. Knappt 24 procent av alla hemtjänsttimmar utfördes av privata aktörer 2015. Av de med särskilt boende var det 19 procent som hade ett i privat regi.

När det gäller omsorg om personer med funktionsnedsättning är andelen som utförs i privat regi oförändrad, men undantag för korttidsboenden i privat regi som ökar. Av förskolebarnen gick cirka 20 procent i en privat förskola i fjol, av grundskoleeleverna gick cirka 15 procent i en friskola.

Det visar nya siffror från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Samtidigt är en majoritet mot vinstutdelning när det gäller skola, äldreomsorg och vårdcentraler, enligt en mätning från DN/Ipsos. Flest säger nej till vinstutdelning när det gäller skolan, 64 procent. Nästan lika stor andel, 62 procent, säger nej till att företag som driver äldreomsorg ska dela ut vinst.

Flera av de stora vård- och omsorgskoncernerna ägs helt eller delvis av riskkapitalfonder utomlands. Men de finns också på börsen. När Attendo gick in på börsen för snart ett år sedan fick anställda erbjudande om att köpa aktier. Sedan dess har även Humana och Academedia, där Pysslingen ingår, samt Internationella engelska skolan gått in på börsen. Men i takt med läckorna från Välfärdsutredningen har aktierna på börsen dalat, uppger Dagens Industri.

Vinster i välfärden har diskuterats länge i Kommunal. I slutet på 1980-talet fanns ett stort motstånd mot vinst i välfärden. Men 2002 tog kongressen en valfrihetsrapport där det sägs att den dominerande delen av välfärdstjänsterna ska utföras i offentlig regi, samtidigt accepteras privata aktörer. De ska kunna gå med vinst om det inte går ut över service, kvalitet och personal. Tio år senare, 2012, sa en majoritet av Kommunals avdelningsordförande nej till vinst i välfärden. 

Året efter stormade vinstdebatten på Kommunals kongress, förbundsstyrelsen fick backa, och beslut fattades om en non-profit princip i vård, skola och omsorg. 

LO har också tagit ställning för non profit. Och i Kommunal har vinstmotståndet blivit allt tydligare. Inte minst LO har profilerat sig i frågan. I somras valdes LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin till ordförande för Kommunal, han har medgett att Kommunal valde fel väg när man i början av 2000-talet slog fast en linje som var mer tillåtande till privat drift.

Vad som händer med vinstfrågan efter att Välfärdsutredningen presenterats är oklart. Moderaterna säger nej till ett generellt vinsttak och vill ha blocköverskridande samtal.  Något som regeringen tackat ja till. Men frågan är vilket resultatet är. Och vad som händer sedan.

Vänsterns villkor för att stödja regeringens budget är en kraftig begräsning av vinstintressena i välfärden. Innan ett eventuellt lagförslag går vidare till riksdagen kräver Vänstern en förhandling med regeringen. Samtidigt anser Vänstern att Moderaternas förslag till vinstbegränsningar är helt otillräckliga.

I dagsläget ser det alltså ut som riksdagen inte har en politisk majoritet för ett förslag om vinstbegränsningar och att ett sådant förslag alltså inte kommer att gå igenom riksdagen. Det gör att frågan om vinst i välfärden kan bli en stor fråga i nästa val.