Miljardvinster – och sämre arbetsvillkor

Debatten om vinst i välfärden är återigen en het fråga. Den 8 november presenterar regeringens utredare, tidigare S-politikern Ilmar Reepalu, förslag på hur vinsterna ska begränsas. De som är för vinst i välfärden menar att de privata företagen har samma kvalitet som kommunerna och gör vinster för att de är skickligare. Kritik­er menar att vinsterna görs genom sämre villkor för personalen.

Faktum är att det finns skillnader mellan privat och offentligt, som grafiken här i artikeln visar. Kommunalare i privata vårdföretag har i snitt en grundlön på 22 600 kronor, mot 23 800 kronor i kommunerna. Om de jobbar heltid. Men 61 procent jobbar deltid, vilket gör lönen ännu lägre. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Den största skillnaden mellan privat och offentligt är andelen timanställda. Bland privatanställda är det 38 procent av de visstidsanställda som är timanställda, i kommunerna 25 procent. Visstidsanställningar totalt är vanligare hos de privata. Där är också andelen vårdbiträden större.

KA GRANSKAR: Hur stora får vinsterna vara?

Kjell Rautio är välfärdsutredare på LO och säger att eftersom personalen är den absolut största kostnaden inom välfärden, är det där som företagen i första hand sparar in pengar. 

– Det är därför vinst funkar dåligt som styrmedel i välfärden, när den största kostnaden också är den största kvalitetsfaktorn, säger Kjell Rautio.

Mats Fagerlund är ansvarig för vård och omsorg på konsultföretaget Grant Thornton och följer branschen. Han är inte förvånad över skillnaderna i arbetsvillkor och kallar det för effektivitet.

 – Det är en naturlig del av att man jobbar lite annorlunda än vad offentliga aktörer gör, man är flexiblare. Det behöver inte vara en nackdel om man håller samma kvalitet.

LÄS OCKSÅ: Tre anställda om arbetsgivarnas vinster

Hur kvaliteten ska mätas är omstritt. Men Kommunals ordförande Tobias Baudin är övertygad om att mindre personalstyrka, osäkra arbetsvillkor och lägre löner är sämre för kvaliteten.

– Det allra bästa sättet att höja kvaliteten inom exempelvis äldreomsorgen är att se till att man har bemanning så att de yrkesskickliga undersköterskorna kan använda sin kompetens på allra bästa sätt, att man har trygga anställningar och fler heltider, säger Tobias Baudin. 

Men han anser att oavsett om det leder till sämre kvalitet eller inte, ska inte privat­i­seringar ge sämre arbetsvillkor.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef hos bransch- och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna, vill inte kommentera KA:s siffror. 

– Rent principiellt kan det inte vara till nackdel med olika arbetsgivare där man kan göra jämförelser. Det bidrar till högre lön. 

Enligt Håkan Tenelius tackar många deltidsanställda nej till heltid. 

LEDARE: Vi granskar vinster i vården

Han säger att vinsterna inte görs på bekostnad av sämre villkor för personalen.

– Bemanning är ingen effektiv metod för att reglera kvalitet. Det är inte antalet personer på lönelistan som avgör kvaliteten, utan rätt kompetens vid rätt tillfälle.

Han tror inte heller att ofrivillig deltid och stor andel timanställda påverkar kvaliteten.