Hur stora får vinsterna vara?

Under hösten har uppgifter läckt ut om att Välfärdsutredningen, ledd av tidigare S-politikern Ilmar Reepalu, väntas föreslå ett vinsttak på 5–10 procent av investerat kapital. För högt, tycker LO och Vänsterpartiet. För lågt, anser näringsliv­et och borgerliga politiker, som inte vill ha vinsttak. 

KA GRANSKAR: Miljardvinster – och sämre villkor

Hur stora är vinsterna egentligen?

KA har gått igenom års­redovisningarna för de sex största vård- och omsorgskoncernerna – Attendo, Aleris, Ambea, Team Olivia, Frösunda och Humana. Alla förutom Aleris ägs helt eller delvis av riskkapitalfonder utomlands. 

Tillsammans gör de stora rörelsevinster – totalt 1,5 miljarder kronor förra året. Det är mer än hela kostnaden för hemtjänsten i Malmö förra året. Snittet för de sex koncernerna landade på 256 miljoner. Rörelsevinster är det som blir över efter att kostnaderna för själva verksamheten betalats, men innan finansiella kostnader och skatt.

Det finns flera vinstmått. KA har utgått från den modell som Välfärdsutredningen troligen kommer att använda sig av. Den har tagits fram av Joachim Landström, lektor i företagsekonomi, och mäter avkastning på investerat kapital. 

För de sex koncernerna var avkastningen i snitt åtta procent förra året. Det är inte särskilt högt jämfört med branschen som helhet, de största vinsterna görs i mindre bolag. Men eftersom de stora koncernerna har större delen av marknaden, finns de största summorna där.

Välfärdsbolagen brukar lyfta fram att de återinvesterar vinsterna i verksamheten i stället för att göra aktieutdelningar. Men investeringarna består till stor del i att köpa upp mindre företag och på så sätt öka värdet på koncernen, för att en dag sälja eller börsnotera. Det anser inte Kommunal är att återinvestera i verksamheten.

Torbjörn Dalin.

– Om ett företag driver ett särskilt boende, går med vinst och för de pengarna bygger ett nytt boende bredvid, så är det en investering i företagsekonomisk mening. Men vi menar att det bygger på ett överskott som skapar kapital, som du kan ta ut i vinst när du säljer bolaget, säger Torbjörn Dalin, utredare på Kommunal. 

För att finansiera uppköpen lånar bolagen mycket pengar. En stor del av rörelse­vinsterna, 700 miljoner kronor, gick till räntekostnader på externa lån i fjol. Det är 47 procent av rörelsevinsterna.

– Det är en del i riskkapitalbolagens affärs­idé att köpa upp andra företag, göra dem mer produktiva och sedan sälja. Det är då man realiserar vinsten, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO.

Eftersom räntor på externa lån är avdragsgilla, innebär det att skatten blir lägre än om pengarna stannat i företaget och hamnat i den påse som bolaget betalar bolagsskatt på. Enligt Skatteverket har skatteplanering genom externa lån ökat, efter att lagstiftningen täppt till möjligheten till interna räntesnurror. Om de stora koncernernas höga räntekostnader beror på skatteplanering är dock oklart.

Hur hög kan vinsten vara?

Håkan Tenelius.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på bransch- och arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna, säger att vårdföretag ska kunna agera som andra före­tag.

– Om det är omoraliskt att agera på det ena eller andra sättet så bör det speglas i lagstiftningen. Sedan tycker jag att företag som lever på skattepengar måste vara schysta och betala skatt.

Kjell Rautio, LO, tycker inte att det är intressant att prata vinstnivåer och jämföra med andra branscher, eftersom välfärdsmarknaden skiljer ut sig. 

– Det är ingen riktig marknad, utan en kvasimarknad. Risktagandet är lägre än i andra sektorer. Personal, brukare och finansiering finns redan på plats. Verksamheten är självfinansierande via skattebetalarna.

Han tycker att det leder till en normalisering av vinsterna att diskutera procent­satser. LO:s linje är att företagen ska kunna ta ut ränta på insatt kapital och inget mer.

LÄS OCKSÅ: Tre anställda om vinster i vården

Kjell Rautio.

Kommunal vill inte heller prata nivåer. 

– När vinst i välfärden diskuteras handlar det ofta om att pengar försvinner till riskkapitalbolag på kanalöar. Det är för jävligt, men problemet är själva vinstdriften. Även om du sätter en gräns så kommer företagen fortfarande sträva efter den vinsten. Det är inte de målen vi vill uppnå i välfärden, utan de välfärdspolitiska mål­en, säger Torbjörn Dalin.

Håkan Tenelius har svårt att svara på hur stor vinsten kan vara.

– Man kan inte säga att just inom välfärden kan inte vinsten vara si eller så hög för då förstör man en dynamik som är bra för välfärden. Det viktiga är att de här företagen är långsiktiga. Därför måste man kunna göra vinst vissa år för att kunna klara en förlust andra år. Det ska inte vara några begränsningar, för det kommer att gå ut över företagen, säger han. 

Vad skulle en vinstreglering innebära?

Det kan se ut som att en vinstreglering inte skulle slå så hårt mot de stora vård- och omsorgskoncernerna – vissa ligger till och med under 10 procent i avkastning på investerat kapital. Men om ett sådant förslag blir verklighet, är flera av de stora koncernerna illa ute, enligt Joachim Landström som tagit fram modellen. 

Anledningen är att deras kapital till stor del består av så kallad goodwill. Det är det beräknade värdet på de förväntade vinsterna av de uppköpta företagen. Eftersom en reglering betyder att den förväntade vinsten inte blir så stor som beräknat, riskerar goodwillen att skrivas ner till noll. 

LEDARE: Vi granskar vinster i vården

De företag där goodwillen i dag är större än det egna kapitalet, får då ett negativt eget kapital. Det betyder att man riskerar att tvingas ge ut mer aktier – men risken är att intresset för att investera är svagt. Om vinstregleringen införs utan övergångsregler riskerar därför Attendo, Ambea, Frösunda och Humana att inte klara sig.

Vad skulle hända med jobben?

De sex koncernerna har 61 900 anställda i Sverige. Totalt i Sverige arbetar 118 000 personer inom privat omsorg av äldre och funktionsnedsatta. Håkan Tenelius tror att det skulle vara svårt för kommunerna att ta över verksamheterna. 

Det tycker Kjell Rautio är en överdriven oro.

– Personalen, brukarna, finansieringskällan och oftast även lokalerna finns redan. Det som försvinner är ägarna. Det här är verksamheter som ganska enkelt går att överföra i offentlig regi, säger han.

Vad händer efter vinstutredningen?

Efter att Ilmar Reepalu lämnat över sitt förslag till civilminister Ardalan Shekarabi (S), ska utredningen tröskas genom flera instanser innan det blir ett lagförslag. Regeringen vill att det ska vara klart i september 2017. Det är svårt att se hur det kan gå igenom riksdagen. De borgerliga partierna samt Sverige­demokraterna är emot vinstregleringar. Om regeringen sträcker ut en hand över blockgränsen och försöker få till ett kompromissförslag, är det inte sannolikt att det kommer accepteras av Vänsterpartiet. Välfärdsutredningen var deras främsta villkor för att stödja regeringens budget.

Många har påpekat att en vinstreglering är omöjlig  – har man företag så har man vinster, och det finns sätt att komma runt en eventuell reglering. 

Kommunal och LO pekar på att det finns aktörer som inte har som syfte att göra vinst och att de är välkomna i välfärden. 

Tobias Baudin.

När Kommunals ordförande Tobias Baudin var förste vice ordförande för LO deltog han i samtal med representanter från välfärdsbranschen om en certifiering för välfärdsföretag. Men det stötte på patrull inom Svenskt Näringsliv, och är för Tobias Baudin ett bevis på att intresset för att begränsa vinsterna inte finns. 

– För mig var det en tydlig signal om att man över huvud taget inte vill begränsa vinsterna. När någon pratar om vinster på 10 procent så skriker man högt. Man vill fritt få fortsätta göra så mycket vinst som helst och få göra vad man vill med den, säger Tobias Baudin.

Fotnot: På bilden vid pengastaplarna syns Rasmus Nerman, vd Humana, Henrik Borelius, vd Attendo, och Fredrik Gren, vd Ambea.