För Kommunals del handlar samordningen om nya löner och villkor för 150 000 privatanställda medlemmar. (I efterhand har Kommunal gått ut och sagt att låglönesatsningen även omfattar anställda i kommuner och landsting. Läs mer om det här.)

– De som tjänar på de krav vi enats om är barnomsorgspersonal, personliga assistenter och personal inom hemservice, säger Tobias Baudin.

Tidigare i år träffade Kommunal ett treårigt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting som ger undersköterskor extra löneökning utöver industrins märke.

Denna satsning på värdediskriminerade grupper har enligt Tobias Baudin varit lyckosam. Och den satsningen ska utvärderas när det är dags att förnya avtalet med SKL om tre år.

Det finns krav och förväntningar inom Kommunal om att förbundet då satsar extra på andra grupper än undersköterskor.

Enligt Tobias Baudin är årets låglönesatsning i LO-samordningen ett komplement till den satsning Kommunal tidigare har gjort.

Det har heller inte varit möjligt att enas i LO om att lyfta fram någon särskild grupp denna gång.

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att det inte finns några värdediskriminerade grupper utöver undersköterskor, med hänsyn till den utbildning de har.

– Men det finns många lågavlönade, också i vårt förbund. Därför är den låglönesatsning vi nu vill göra så bra. Den får träff i alla förbund, säger han.

LO har som mål att till år 2028 halvera löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson säger att låglönesatsningen 2017 gynnar häften av alla LO-kvinnor. Därför är satsningen ett steg på vägen att uppnå LO:s mål.

Enligt Kommunal är det 210 000 kvinnliga medlemmar i kommuner, landsting och i privata bolag som tjänar 24 000 kronor i månaden eller mindre.

Men det är inte säkert att de lågavlönade kvinnorna får del av den satsning LO vill göra.

Enligt LO:s förslag ska alla som tjänar mer än 24 000 kronor få löneökning i procent, med industrins märke som norm.

De som tjänar upp till 24 000 kronor i månaden ska få märket omräknat till ett krontalspåslag, vilket i praktiken gör att de kan få mer i löneökning än andra.

I tidigare låglönesatsningar har de getts mer till branscher som har många lågavlönade. Nyheten i år är att satsningen ska gälla alla som tjänar upp till 24 000 kronor, i alla branscher och avtalsområden.

Hur dessa pengar sedan ska fördelas är upp till varje förbund. De har olika löneavtal och konstruktioner med tarifflöner eller individuella löner som fördelas lokalt.

Tanken är att de pengar som ges extra till de lågavlönade ska läggas till den gemensamma potten som förbunden har att fördela i sina avtal.

Så det kan bli så att lågavlönade kvinnor kan bli utan extra pengar. De kan istället fördelas på andra.

Men Tobias Baudin säger att Kommunal inte kommer att gå med på att så sker.

– Vi kommer centralt och lokalt att bevaka att de lågavlönade får den satsning de har rätt till, säger han.

Låglönesatsningen ligger på en lägre nivå än tidigare. I den senaste gemensamma låglönesatsningen, 2013, var taket 25 000 kronor.

Anders Ferbe säger att det för IF Metall var viktigt att taket denna gång inte ligger för högt.

– Nu blir det en satsning på de verkliga lågavlönade. Hade taket varit på 25 000 kronor hade vi kommit för nära genomsnittslönen inom industrin som är 25 500 kronor, säger han.

För IF Metall har det varit viktigt att inte industrins märke urholkas genom att stora grupper inom andra förbund får mer.

– Nu har vi enats om en LO-samordning med en låglönesatsning som också gynnar lågavlönade kvinnor inom industrin, som i textilbranschen och vid tvätterier, säger Anders Ferbe.

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har också denna gång kritiserat LO:s krav på höjda lägsta löner. I ett uttalande slår de fast att industrins märke måste gälla alla.

Men Karl-Petter Thorwaldsson säger att det finurliga med kraven i årets LO-samordning är att låglönesatsningen blir en del av industrins märke, om LO får igenom sina krav där.

I ett sådant läge kan inte det statliga Medlingsinstitutet försöka tvinga Kommunal och andra förbund att gå med på sämre villkor eller att tvingas sälja ut andra förmåner i avtalen för att få igenom kraven på löneökningar. Låglönesatsningen blir ju i så fall en del av märket.

Kommunal har tidigare beklagat sig över att Medlingsinstitutet och arbetsgivarna kommer med en prislista på förmåner i avtalen som förbundet måste sälja ut för att få begärda löneökningar.

Tobias Baudin säger att det nu är definitivt slut med detta.

– Jag kommer aldrig som ordförande i Kommunal skriva under ett enda avtal som bygger på att vi säljer ut delar av avtalet för att få löneökningar enligt märket.

Han säger att en låglönesatsning som en del av märket är en av de bästa delarna med kraven i LO:s låglönesatsning.

Det andra är att LO-förbunden med denna samordning också lovar att stötta varandra, med stridsåtgärder om så krävs, för att alla förbund ska få igenom kraven, utan att villkor säljs ut.

Förbunden kommer att förhandla själva med sina respektive arbetsgivare.

Men en del av samordningen är att LO för förbundens räkning förhandlar med Svenskt Näringsliv om bättre villkor när det gäller försäkringar och tjänstepensioner.

Det som är nytt i år är också att LO och förbunden betonar att lönegapet mellan kvinnor och män inte bara handlar om löner. Minst lika viktigt är enligt dem att satsa på rätten till heltid och tryggare anställningar. Det hjälper till att höja lönerna.

Som en del av samordningen ska LO genomföra en utredning om hur otryggheten på arbetsmarknaden ser ut.

Det långsiktiga målet är att stoppa daglöneriet och begränsa visstidsanställningar, införa rätten till heltid som en norm för alla, begränsa in- och uthyrning, förbättra arbetsmiljön och få en förbättrad omställningsförsäkring för dem som är på väg att bli arbetslösa.

Senast i augusti nästa år ska utredningen vara klar. Efter det kan det bli aktuellt att LO begär förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ökad trygghet i arbetslivet.

Exakt hur stora LO:s lönekrav blir nästa år bestäms om ett par veckor. Efter det ska LO-förbunden senast 2 december svara om de ställer upp på samordningen eller inte.

– Vår förbundsstyrelse har redan sagt ja, säger Tobias Baudin.