Arbetsgivarna: Nej till sympatistrejker
Svenskt Näringsliv kräver att lagen ändras så att det inte ska vara möjligt för Kommunal att ta ut bussförare i konflikt för att stöda personliga assistenter eller undersköterskors krav på bättre villkor.
– Vad rör villkoren inom vård och omsorg bussföretagen, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.
Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv.
Varje år under Almedalsveckan ordnar arbetsgivarna ett seminarium om behovet av att i lag skärpa konfliktregler. Så också i år.
Det handlar om att införa en proportionalitetsprincip, där en domstol kan pröva om den varslade konflikten är rimlig i förhållande till fackets syfte och konsekvensen för arbetsgivarna och samhället.
En annan skärpning arbetsgivarna vill ha är ett förbud mot sympatikonflikter, när dessa omfattar branscher som inte berörs av förhandlingen eller som har träffat ett avtal och då omfattas av fredsplikt.
– Vi köper med våra avtal fredsplikt och kan då tvingas gå med på löneökningar vi egentligen anser är för höga. Då är det orimligt att företag som har träffat sådana avtal ändå kan utsättas för sympativarsel i en konflikt som gäller andra områden, säger Peter Jepsson.
Han nämner som exempel när Kommunal varslat om sympatistrejk bland bussförare till stöd för andra medlemsgrupper i förbundet.
– Kommunal förstör med sitt agerande det partssystem vi har på arbetsmarknaden.
Enligt honom handlar det inte om sympatistrejk utan om trakasserier mot företag som redan i sina avtal har köpt sin fredsplikt.
Svenskt Näringsliv menar att årets avtalsrörelse har medfört för många varsel om strejk och sympatistrejk. Det ledde enligt honom till att industriarbetsgivarna pressades att gå med på ett högre märke, 2,2 procent i löneökning, än vad de egentligen hade råd med för att inte förlora i internationell konkurrenskraft.
Peter Jeppson säger att trots detta varslade andra fackförbund om konflikter och sympatikonflikter som riktades mot dessa industriföretag.
– Därför behövs en proportionalitetsregel och ett förbud mot sympatistrejker.
De fackliga organisationerna håller inte med. Istället framhåller det att Sverige har få konflikter i jämförelse med andra länder. Varslen har heller inte ökat jämfört med tidigare år.
Svenskt Näringsliv tror inte på möjligheten att i förhandlingar med facken ändra på konfliktreglerna. De har tagit LO i hand på att inte kräva ändringar i arbetsrätten genom lagstiftning. Men det löftet gäller inte i denna fråga.
– Politikerna har beslutat om ett ramverk för reglerna på arbetsmarknaden, som parterna sedan agerar i. Nu måste politikerna ändra i detta ramverk eftersom inga andra vägar till förändring är möjliga, säger Peter Jeppsson.
Vid seminariet fick han medhåll av företrädare för Liberalerna och Centerpartiet som tycker att politikerna måste ta sitt ansvar för att få en förändring i maktbalansen mellan fack och arbetsgivare.
