Det är tänkt att ersätta det utskällda fas 3 – extratjänster i välfärden för långtidsarbetslösa. Sedan i november har det varit möjligt att söka extratjänster. Men som KA har skrivit innan går det trögt att komma igång. Och nu har Arbetsförmedlingen kommit med en tolkning om vilka arbetsuppgifter som kan beviljas för extratjänster, skriver tidningen Arbetet. Det rör sig bland annat om vårdbiträden, barnskötare och elevassistenter, men inte vaktmästare eller receptionister.

Arbetsförmedlingen tolkar EU:s statsstödsregler som att extratjänsterna bara får finnas i välfärdens kärna. Extraresurser i skolan eller extra umgänge med de boende på ett äldreboende går fortfarande bra. Men en vaktmästare eller en receptionist räknas inte till välfärdens kärna även om de jobbar på en skola eller ett äldreboende. Det begränsar möjliga placeringar ordentligt. Extratjänster har jämförts med plusjobben,  en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson införde 2006. Då tolkades statsstödsreglerna annorlunda – i dag skulle många av plusjobben inte ha varit möjliga. 

– När vi ser var plusjobben fanns kan vi konstatera att en stor del av de jobben inte kommer att vara möjliga för extratjänster, säger Johan Vikström, verksamhetssamordnare på enheten för tjänster och program på Arbetsförmedlingen, till Arbetet.

Som KA skrivit tidigare är Kommunal emot extratjänster i vården. Anledningen är att det är en pressad verksamhet och att personalen inte har tid att handleda. Kommunal har inte rätt att säga nej om arbetsgivaren vill ha extratjänster i vården men på många håll i landet har sektionerna inflytande över frågan. Anita Lundberg, ombudsman på Kommunal, säger också att det kan finnas undantag.

– Vi säger inte nej till allt för det kommer finnas personer som ska ha extratjänst som skulle kunna passa alldeles ypperligt. Därför är ju varje samråd viktigt så att man hittar de här individerna, säger Anita Lundberg, ombudsman på Kommunal, till KA.

Anita Lundberg säger att de än så länge inte har fått några signaler om att Kommunals sektioner och arbetsgivarna inte kommer överens om var extratjänsterna ska placeras.

Till Arbetet säger arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, att intresset för extratjänster från kommuner och landsting i och med de snäva tolkningarna inte är så stort.

– Nej, man hittar inte de lämpliga platserna där man kan placera långtidsarbetslösa. Det kan bli några få, men inte särskilt många, säger Tor Hatlevoll på enheten för arbetsmarknad och näringsliv på SKL, till Arbetet.

Arbetsförmedlingen beklagar att Kommunal inte vill ha extratjänster i vården.

– Vi tycker ju att det är synd, vi tror att extratjänsterna kan vara värdefulla både för verksamheten och de som får dem. Men naturligtvis vill det till att det blir rätt person, det är ju inte vem som helst som passar i vården, säger Johan Vikström till KA.

Han säger att Kommunals hållning i kombination med begränsningarna som EU:s statsstödsregler innebär, påverkar möjligheterna att få fram så många extratjänster som det är tänkt.

Tror du att man kommer få fram alla platser?

– Det är lite tidigt att säga. Vi kan väl se att det går långsammare än vad vi har trott, det tar längre tid att få fram platser, säger Johan Vikström. 

Av de extratjänster som kommit igång hittills är det flesta inom skolan, exempelvis rastvakter och extraresurser i klassrummen. En del finns också i äldreomsorgen.