Gammal lista styr hjälp till arbetssjuka

Att få ersättning från fackets och arbetsgivarnas försäkring för den som drabbats av en arbetssjukdom, alltså blivit fysiskt eller psykiskt sjuk av arbetsmiljön, är väldigt svårt. Det visade vår granskning för ett par veckor sedan. 72 procent av alla som 1990 drabbades av en arbetssjukdom fick skadan godkänd. Femton år senare var siffran 16 procent. 

För att få pengar från parternas försäkringsbolag Afa Försäkring krävs att Försäkringskassan först godkänner din arbetssjukdom, vilket kan dröja många år. Men det finns en genväg för de arbetssjuka. De som drabbas av diagnoser som finns med på den lista FN-organet ILO tagit fram, kan prövas direkt av Afa och kan därför snabbare få ersättning.

LÄS OCKSÅ: Jeanette kan inte jobba efter överfallet

Problemet är att den lista Afa använder sig av är från 1980 och inte längre är representativ för det svenska arbets­livet. Den diagnos som oftast ger ersättning är bullerskador. 

Det finns en uppdaterad ILO-lista där även förslitningsskador och vissa psykiska diagnoser finns med. Diagnosgrupper som blir allt vanligare och som inte minst drabbar kvinnor. Men som fackets arbetsskadeförsäkring sällan ger ersättning för. 

Claes Jansson är chef för den enhet på fackets juridikbyrå LO TCO Rättsskydd som hjälper försäkrade att få rätt mot Afa. Han menar att om försäkringsvillkoren ändrades så att Afa började använda sig av den nya ILO-listan, skulle fler sjuka snabbare få en chans att få ersättning. 

– De som har diagnoser som finns med på listan men som inte kan få sin skada prövad av Försäkringskassan på grund av deras regler, skulle då kunna få skadan prövad direkt av Afa i stället, säger han.

På LO tror man att en uppdatering av ILO-listan skulle innebära att fler sjuka också får ersättning beviljad av Afa.

– Vi tror att bevisläget blir enklare om prövningen sker tidigare – och det kan den göra om Afa självständigt kan initiera en prövning. I slutänden borde det betyda att fler än idag får sina belastningssjukdomar godkända, säger Renée Andersson, försäkringsansvarig.

När ILO-listan uppdaterades för över tio år sedan utgick LO från att Afa med automatik skulle börja använda den. 

– Men Svenskt Näringsliv sa nej och menade att det måste bli föremål för en förhandling, säger Renée Andersson.

Men de nya diagnoserna har inte varit uppe på förhandlingsbordet. Trots att det finns ett kongressbeslut 2012 på att det är vad LO ska kämpa för. 

– ILO-listan har aldrig funnits med i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv. Den har funnits med i samordningsdiskussionerna mellan förbunden, men inte kommit med i de slutgiltiga förhandlingskraven,  säger LO:s avtalsskreterare Torbjörn Johansson.

Vad är skälet till det?

– Förbunden har helt enkelt valt att prioritera andra krav högre. 

Inte heller Kommunal, som förhandlar för kommun- och landstingsanställda kommunalare, har yrkat på att listan ska uppdateras.

– Vi har pratat om att vi ska göra det i gemensam sak med LO och få med oss Svenskt Näringsliv också. För att få gemensamt tryck i frågan, säger ansvarig ombudsman Inger Hjärtström. 

Vad det skulle kosta att lägga till fler dia­gnoser på ILO-listan har inte LO räknat på. Det är också svårt att bedöma exakt hur många fler som skulle få sin arbetssjukdom godkänd eftersom sambandet mellan skadan och arbetet måste fortfarande bevisas.