Ord är makt – men inte för alla
Det räcker inte med att våra löner är usla, att vår arbetsmiljö är horribel eller att folk tycker synd om oss så snart vårt yrke kommer på tal. Även orden flyr oss.
Av ett 40-tal nya ord från Språkrådets och Språktidningens lista för år 2015 är det svårt att hitta något som man kan associera med vård och omsorg. Det finns i och för sig ett, funkis, som har med personer med funktionsnedsättning att göra som vissa av oss jobbar med. Men den nya glosan används inte så ofta för att lyfta upp de problem som denna människo-kategori möter i samhället utan förekommer mest i ordsammansättningen: funkismello (melodifestival för funktionshindrade). I förströelses syfte, alltså.
Vissa av orden, faktaresistens exempelvis (det att man ignorerar fakta som inte passar ens uppfattning) är nästan löjliga med tanke på att det riktas till vuxna människor. Att kolla fakta, att jämföra olika källor lär man sig i skolan vid typ tioårsålder.
Annars är det full rulle med ord inom IT-sektor och ekonomi. Vi tar groupies, vi svischar pengarna, vi rattsurfar (kör bil samtidigt som vi pratar i mobil, ajabaja) vi drabbas av trollfabriker (nättrollar som inte har något bättre för sig än att sprida hat och propaganda på nätet). Vi kan avinvestera, det vill säga avstå en investering på grund av etiska eller politiska skäl (jag har full förståelse om ni börjar gäspa nu när ni tvingas bekanta er med sådana exklusiva ekonomitermer).
Politiken genomsyras av orden om terror och flyktingar och dess efterverkningar (självradikalisering, terrorresa, transitflykting, EU-emigrant ). Mycket handlar således om det hotfulla som, direkt eller indirekt, kommer utifrån. Inga nya ord om hårdnade arbetsvillkor, om löner som inte räcker eller om ojämlikhet mellan män och kvinnor. Inga nya ordbegrepp om orättvisorna som kokas och slätas över från krafterna inifrån.
Kort och gott, de nya glosorna är riktade mot terrorbesatta, mobil- och pengakåta typer med intresse för ytlig politik, gestaltad av ordet klickokrati (politik som styrs av vad surfarna gillar).
Ord är makt. Det kan låta långsökt men vår status kommer inte att förändras nämnvärt förrän vi erövrar privilegiet att klistra nya begrepp på samhällets anslagstavla. Under tiden blir vi tvungna att identifiera oss med ett ord till: dumpstra (söka efter och använda det som andra slängt, i synnerhet mat). Av vår löneutveckling att döma lär vi bli framtidens riktiga dumpstrare.
PS: Att vår allvetande, alltid närvarande inrikesminister har blivit mediernas nya kelgris säger kanske mer om samhället vi lever i än om honom själv. Förresten, var håller vår vårdminister hus?
