Det ska vara skillnad mellan lägstalönerna, menar Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

– Utifrån vårt kongressbeslut om lönepolitiken så ska det vara skillnad, det finns en poäng med att höja de utbildade mer. Utbildning i yrket ska löna sig. Men i dag är skillnaderna väldigt små, säger hon.

2015 skilde det i genomsnitt 1 866 kronor på lägstalönerna mellan gruppen outbildade städare och gruppen undersköterskor, i de kommuner som har lokala lägstalöner. Skillnaden har ökat med drygt 500 kronor på två år. 

48 procent av Kommunals sektioner, som besvarat vår enkät, uppger att de har gjort upp om högre lägstalöner lokalt för en eller flera yrkesgrupper. Det är ungefär lika stor andel som för två år sedan. Även i de centrala avtalen ökar skillnaderna stadigt. När nuvarande avtal löper ut har skillnaden mer än fördubblats sen 2004. 

I över tio år har det centrala avtalet innehållit två olika lägstalöner. En för dem utan utbildning och/eller erfarenhet samt en högre lägstalön för dem som har utbildning och arbetar i yrken där arbetsgivaren kräver detta. För att komma ifråga för den högre lägstalönen krävs också minst ett års erfarenhet.

Finns det inte risk att det skapas en låglönemarknad för dem som saknar utbildning när skillnaderna stadigt ökar?

– Det är en balans så klart. Det måste ju vara så att utbildning ska löna sig. Men för oss är det lika viktigt att upprätthålla lägstalönerna oavsett yrke eller profession. Ingen ska tro att vi släpper frågan om lägstalöner, säger Lenita Granlund.

Lokala lägstalöner är något som Kommunal centralt uppmuntrar till. Det ligger i linje med förbundets lönepolitik. Däremot har motparten Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, aldrig varit någon ivrig påhejare av de lokala uppgörelserna kring de lägsta lönerna.

– Nej, vi vill fokusera på de erfarna medarbetarna, de med utbildning och deras löneutveckling. Vi lägger inget fokus på lägstalöner, säger Maria Dahlberg, förhandlingschef på SKL.

Skulle till exempel undersköterskor ha högre löner om det inte fanns lägstalöner över huvud taget?

– Den slutsatsen kan man nog inte dra, men vi vill tillsammans med Kommunal försöka öka lönespridningen mellan de mest kompetenta och erfarna och dem som har mindre erfarenheter.

Ett större problem än skillnaderna är, enligt Lenita Granlund, att alldeles för många har lägstalöner. Enligt förbundets egen granskning ökar personalomsättningen i kommuner och landsting för varje år. En fjärdedel av de anställda i Kommunals yrkesgrupper har i år ersatts av nya som kommer in på lägstalöner.

– Det är inte bara pensionsavgångar som är skälet till det. Utan det beror också på att det är så mycket visstidsanställningar. Och de har så dåliga villkor, så att de går vidare till andra jobb så fort de förmår, säger Lenita Granlund.

Så du menar att den totala lönesumman minskar för kommuner och landsting varje år?

– Ja, det gör den ju eftersom de som slutar har högre lön än de som går in.

Foto: Istock (bearbetat av Peter Önnestam)

 

SKL-avtalet och lägstalön

Det nuvarande avtalet med SKL undertecknades 2013 och löper ut den 30 april nästa år.
Lägstalönerna i avtalet har procentuellt ökat med mer än värdet av löneökningarna.
Innan 2013 års avtal var lägstalönen för den som fyllt 19 år 16 720 kronor. Efter den sista höjningen i april i år ligger den på 18 080 kronor.
För den som jobbar i yrke där arbets­givaren kräver yrkesförberedande utbildning och har minst ett års sammanlagd anställning låg lägstalönen före 2013 års avtal på 18 420 kronor och nu är den  20 120 kronor.