Lex Laval rivs upp enligt nytt förslag

– Syftet är att värna den svenska modellen, skriver kommitténs ordförande Marie Granlund (S) på Dagens Nyheters debattsida.

Till skillnad från dagens regler vill kommittén slopa den så kallade bevisregeln, som innebär att stridsåtgärder inte är tillåtna om arbetsgivaren kan visa att den har villkor som motsvarar kollektivavtalet. Det ska alltså inte spela någon roll vilka villkor företaget säger att det tillämpar.

Det är en oenig parlamentarisk utredning som till sist är färdiga med sitt förslag. Allianspartierna reserverar sig mot att fackförbunden lättare ska kunna ta till stridsåtgärder och man vill inte ha de så kallade utstationeringskollektivavtalen.

Egentligen är ni emot förslaget i sin helhet?

– Ja det kan man säga att det blir slutsatsen, säger Moderaternas ledamot i kommittén Katarina Brännström.

Sverigedemokraterna ställer sig däremot bakom förslaget, enligt partiets ledamot Sven-Olof Sällström. Likaså Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Därmed finns majoritet i riksdagen.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv sågar förslaget och menar att om det genomförs är Sverige tillbaka på ruta ett, hur det såg ut innan den så kallade Lavaldomen kom 2007.

– Det här strider mot EU-rätten, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Kommittén anser att EU:s tillämpningsdirektiv som kom förra året gör att det nu är möjligt att utvidga fackens möjligheter att ta till stridsåtgärder.

– Ett sådant direktiv kan inte ändra på grundförutsättningarna, säger Lars Gellner.

LO anser att arbetstagarnas rättigheter stärks i och med förslaget.

– Särskilt positivt är att det går att ställa tuffare krav på den arbetsgivare som utstationerar arbetskraft. Det blir nu möjligt att kräva att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal. Det betyder också att arbetstagarna kan kräva villkor och betalning enligt ett sådant avtal, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO i ett pressmeddelande.

Minivarianten av kollektivavtal innebär avtal om grundläggande minimivillkor, som lön, arbetstid, semester, och icke-diskriminerande bestämmelser. Men kommittén menar att även vissa försäkringar, som liv- och arbetsskadeförsäkring ska ingå i minimivillkoren.

Fackförbundet Byggnads, som var med i begynnelsen, när hela Lavaldiskussionen inleddes i och med det lettiska bolaget Lavals bygge av en skola i Vaxholm, utanför Stockholm, är avvaktande i sina kommentarer.

– Att vi nu måste tillsätta utredningar och kämpa för att införa ett socialt protokoll för att försvara den svenska modellen är inget annat än ett nederlag. Med detta sagt så innebär utstationeringskommitténs förslag naturligtvis en förbättring jämfört med Lex Laval, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm.

För att utländska företag ska kunna veta vilka villkor som gäller i Sverige ska Arbetsmiljöverket, enligt förslaget, få i uppdrag att analysera hur minimivillkoren ser ut i svenska kollektivavtal.

Detta får kritik från både arbetsgivarna och facken. 

– Det är helt fel väg att gå. Istället borde en ömsesidig informationsskyldighet för arbetsmarknadens parter gälla. LO:s medlemsförbund har redan idag, på frivillig basis, anmält kontaktpersoner till Arbetsmiljöverket. Att arbetsgivarsidan inte kan tänka sig en sådan lösning och därmed stå upp för den svenska modellen är oklart och oroväckande, säger Torbjörn Johansson på LO.

Svenskt Näringsliv anklagar fackförbunden för att strunta i dagens regler, att facken ska anmäla till Arbetsmiljöverket vilka villkor som gäller. Och att kommittén ”rundar” den frågan.

Ett eventuellt regeringsförslag i ämnet kan komma tidigast nästa år och nya regler skulle i så fall komma tidigast den 1 januari 2017.