Landstingsjobb ger oftast högre lön
Undersköterskor som byter jobb från kommun till landsting kan tjäna på det. Skillnaden är störst i Jönköping, där de regionanställda har drygt 1 100 kronor mer i genomsnitt än de kommunanställda.
Snittlönen är högre i landstingen än i kommunerna.
I 75 procent av landstingen/regionerna ligger medellönen för undersköterskor högre än i den kommun där det största sjukhuset ligger. Även räknat på hela riket är genomsnittslönen högre i landstingen. En undersköterska som arbetar i sjukvården har en snittlön på 23 638 kronor i månaden. Den som arbetar i kommunens äldreomsorg har en snittlön på 23 355 kronor. Det visar KA:s granskning av de löneuppgifter för november 2014 som vi begärt in från alla 290 kommuner och 21 landsting/regioner.
Om man räknar bort Region Gotland, där sjukhus- och äldreomsorgspersonal har samma arbetsgivare, är lönerna högre i 15 av 20 regioner, än i kommunen med det största sjukhuset.
Störst är skillnaden i Jönköping. Medellönen för undersköterskor, anställda i regionen och som arbetar i sjukvården är 23 948 kronor i månaden. För undersköterskor i Jönköpings kommun är medellönen 22 810 kronor.
– Jag tycker att lönen ska vara lika, det är samma utbildning och samma jobb, säger en undersköterska som arbetar i Jönköpings kommun och som vill vara anonym.
Trots tio år i yrket har hon inte kommit upp i medellönen på 22 810 kronor.
– Jag tycker inte att jag får betalt för min erfarenhet.
Skillnaderna mellan kommun och region kan till viss del förklaras av att undersköterskorna i sjukvården har högre medelålder. Fredrik Hallingbäck är ordförande för kommunalarna inom vård- och omsorg i Jönköpings kommun:
– Det är större personalomsättning i kommunen, de som kommer in är yngre. Problemet är att det inte finns någon faktor för yrkesutveckling och erfarenhet i avtalet.
Många nyanställda kommer direkt från gymnasiet eller har lite yrkeserfarenhet. Efter ett års erfarenhet får de avtalets lägstalön. Vid lönerevisionen höjs lönerna i genomsnitt med samma summa som lägstalönerna, enligt Kommunal.
– Det gör att det blir svårt att lyfta upp dem som kanske har åtta års erfarenhet. De blir hängande näst intill ingångslön. Om de söker jobb hos någon annan arbetsgivare har de god chans att få högre lön. Men man borde inte behöva söka ett annat jobb för att få en bra lön, säger Fredrik Hallingbäck.
Han tycker inte att undersköterskor i sjukvården ska betalas bättre.
– Alla går på samma avtal, det är samma kompetenskrav. De är likvärdiga i förhållande till ansvar och svårighetsgrader, säger Fredrik Hallingbäck.
Carina Sjögren, ordförande för Kommunal på Ryhovs sjukhus i Jönköping, är inne på samma linje:
– Jag kan inte säga att det är olika typer av arbetsuppgifter. Jag tycker att alla undersköterskor ska uppvärderas.
I sjukvården finns också undersköterskor med speciella utbildningar, till exempel har undersköterskor på akutmottagningen utbildning i att gipsa.
– Det påverkar ju den individuella lönesättningen, säger Carina Sjögren.
Agneta Jöhnk är chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL:
– Jag tror att det kan vara så att de har mer specialiserade sjukvårdsuppgifter som gör att de lönesätts högre. Jag vet många landsting som har satsat på att undersköterskorna ska få gå kompletterande utbildningar.
