I hemtjänsten tar du aldrig paus i solen
Vad är ett arbete? Vad innebär ett väl förrättat värv, en jobbdag i vardagen?
När jag åker genom staden på väg till arbetet och klockan är drygt sex, tänker jag på artikeln i tidningen jag läste hos frisören. Skribenten skulle bli mer effektiv i sin vardag och prövade att gå upp klockan fem. Hon beskrev hur fruktansvärt omänskligt det var och att det bara inte gick att gå upp så tidigt.
Jag ser mig omkring på den fulla spårvagnen. Jag tittar ut på vårstad i morgonsol, ser sophämtare, taxichaufförer och cafépersonal. Ser en stad som vaknar. Det är måhända omänskligt att gå upp klockan fem, men det är vardag för många.
Det är inte ovanligt att blunda för att världen vi lever i skulle falla samman om inte ett stort antal människor gick upp tidigt för att utföra sitt arbete. Den bristande medvetenheten kan också ses som en förnekelse inför att alla yrken faktiskt räknas, även jobb som inte har så hög status, som inte alltid syns eller som vi inte vill se.
Självklart kan vi inte förstå hela innebörden i allas yrken. Men vi måste väl ändå försöka? Kanske handlar okunskapen om vad som räknas som ett arbete. Hur mäter vi en arbetsdag? Jag träffade en bekant och berättade att jag numera får betalt för att skriva. Det var uppenbart att hon inte såg det som ett yrke, och blev nöjd först när jag sa att jag också arbetar i hemtjänsten. Ett riktigt jobb.
Eller är det verkligen det? När jag var ny inom hemtjänsten hjälpte jag en äldre man, han tittade på mig och sa med hån i rösten: ”Kallar du det här jobb?”. Det var då jag insåg att ett arbete inte alltid är ett arbete. Det syns inte, märks inte, räknas
inte alltid.
Vad är ett arbete? Jag kliver av spårvagnen och tar ett djupt andetag, det är dags att jobba. Ett arbete är där du är någon annans ett bestämt antal timmar. Eller är det så? Jag hörde en vän som arbetar hem-ifrån säga ”jag hämtar nog lite tidigare från förskolan i dag”. För att hon gör som hon vill. Jag minns universitetsläraren som berättade att han ibland sov halva arbetsdagen och att ingen märkte det. I hemtjänsten märks du, jobbar, jagar alltid. När jag möter en kollega som sitter ner i solen en stund ursäktas därför oftast pausen. ”Jag väntar på färdtjänsten” eller ”tvätten är snart klar” eller ”sjukgymnasten kommer snart”. Att bara säga ”jag behövde ta det lite lugnt i fem minuter för att jag ska orka med resten av dagen”, det faller oss inte in.
PS: Varje gång jag avslutar ett arbetspass 14.00 i stället för 16.00 inser jag hur pigg jag är och hur mycket mer jag hinner med. Sex timmars arbetsdag är nödvändigt för oss alla, oavsett yrke.
