Här mönstrar sotarna på

Det är i början av mars, och en av årets första soliga dagar. Det luktar olja. Himlen är stor över den öppna ytan, och den har en svagt rosa färg som skiftar till blått ju högre den sträcker sig. Måsar, gäss och kråkor härjar runt.

I dag har Markus Jeansson jobbat i precis en vecka. Han fick jobb på sin praktikplats direkt efter utbildningen till skorstensfe­j­are.

– Just restaurang var en ganska liten del av utbildningen…

Men det här teamet på fyra skorstensfej­are jobbar alltid med olika typer av ventilation på restaurang eller i kök. Oftast handlar det om rengöring av fläktar och kanaler.

Utöver Markus och Nihad är det Rafal Pietruk och Arman Brkic som ska köra dagens arbetspass tillsammans. De jobbar alla för företaget SIMAB, som står för Sotarna i Malmö AB, och är Europas största sotningsföretag.

De börjar med att täcka över all köksutrustning i kabyssen, fartygets kök, med plast. Spisar, ugnar, värmeskåp och arbetsbänkar. Kemikalierna som används är starka, och ska hamna på så få ytor som möjligt.

– Det ser ut som en skräckfilm, säger en kvinna som jobbar i köket när hon går förbi.

Det skulle kunna vara en scen i en film just innan något mycket blodigt utspelar sig, tänker jag för mig själv. Kabyssens utrustning av rostfritt stål gör det inte bättre.

Jag tycker om friheten i det här jobbet, det är ingen chef som står och kontrollerar om man jobbar eller inte.

Fartyget kommer från Travemünde i Tyskland. Passagerarna är främst lastbilsförare med sina fordon. Kabyssen får sitt ventilationssystem rengjort ungefär en gång i halvåret.

Ute på akterdäck hjälps de åt med att plasta in den stora fläkten. Annars kommer den spruta ur sig fett och smutsvatten över hela golvet när de rengör kanalerna. Fläkten är placerad på en hög kant, det ser farligt ut.

– Det här är inte så högt, men är det hög­re måste man använda säkerhetsgrejer, säger Rafal.  

Inne i köket börjar han och Markus Jeansson spola upp en skumblandning av hett vatten och kemikalier i fläktarna. Blandningen löser upp fettet. Det stänker vitt skum överallt.

Utanför köket börjar Arman skruva loss plattorna som döljer kanalerna mellan köksfläktarna och den stora fläkten. Han hjälper Nihad på med andningsskydd och skyddsglasögon, och Nihad gestikulerar in till köket att de inte ska spola.

– Jag tycker om friheten i det här jobbet, det är ingen chef som står och kontrollerar om man jobbar eller inte, säger Nihad.

Han sticker upp huvudet i utloppet och skrapar bort sotsvart fett från kanalen.

– Ibland kan fettlagret vara ett par tre centimeter tjockt, säger han, då kan det vara hårt som cement.

Gör man ett bra jobb blir det lättare när man sen kommer tillbaka, slarvar man i det här jobbet får man mer att göra.

Egentligen skulle jobbet gjorts en vecka tidig­are. Men i köket hade de råkat dubbelboka, visade det sig när skorstensfejarna kom dit. När plattorna är varma och det lagas mat går det inte att utföra jobbet med rengöringen.

Den dagen var Markus första arbetsdag som skorstensfejare. Men i stället för jobbet i hamnen, fick de åka ut och göra lite mer rutinmässiga jobb, som att rengöra vanliga köksfläktar på förskolor och boenden. Det är ett ofta återkommande jobb.

Arman förklarar.

– Där man lagar mer än 60 portioner mat i veckan jobbar vi var sjuttonde vecka. Jag har rengjort hundratals köksfläktar.

Inne i kabyssen känns det i näsan att starka kemikalier har använts. Golvet är fullt av skum, som de får sopa ner i avloppet med gummiskrapa.

Arman visar upp vattenslangen.  I den andra handen håller han dess munstycke. Klistret som håller ihop delarna har gett vika.
– Det är för att vattnet är så varmt, säger han.  

En stund efter klockan tio tar de en snabb kaffepaus. Teven står på i bakgrunden. De som arbetar på fartyget har också paus, och sneglar mot bordet där skorstensfej­arna sitter.

– Gör man ett bra jobb blir det lättare när man sen kommer tillbaka, säger Nihad, slarvar man i det här jobbet får man mer att göra. Här märker man att det gjorts ett bra jobb.

– Ja det är ju jag som har spolat, skyndar sig Rafal att säga.