Stora skillnader för de med lägst löner

Kommunalarbetaren har tagit fram uppgifter från samtliga landsting/regioner om de allra lägsta lönerna. Vi har valt ut de åtta vanligaste kommunalaryrkena på landstingsnivå och fått fram ett genomsnitt för varje landsting/region. Och det skilj­er alltså en hel del.

I topp ligger landstinget Sörmland, där de allra lägsta lönerna i dessa åtta yrken ligger på drygt 21 200 kronor. Enligt Landstinget Sörmlands lönechef Anita Bereflod, har man gjort satsningar på Kommunals medlemsgrupper under senare år.

– Mycket beror på att vi har gjort lönekartläggningar, säger hon.

För att enligt avtal ha rätt till de överenskomna lägstalönerna på 17 600 kronor respektive 19 520 kronor (2014 års lägstalöner) krävs antingen att man fyllt 19 år eller att man har ett års sammanlagd anställning hos arbetsgivaren. För dem som inte uppfyller kriterierna kan arbetsgivaren sätta lägre löner. Det skedde förra året i 15 av 21 regioner/landsting.

– För de som är helt utan erfarenhet och nyutexaminerade är den rekommenderade ingångslönen på 19 500 kr, säger Mats Uddin, HR-direktör vid region Östergötland, den region där vi hittade flest individer med löner under lägstalönenivåerna i avtalet.

Men alla arbetsgivare resonerar inte likadant.

– Vi sätter inte avtalets lägstalön på nyanställda. Det är ingen överenskommelse med Kommunal utan mer en tillämpning, säger Gun-Britt Hägglund Strand, förhandlingschef i landstinget Västernorrland, ett av de sex landsting/regioner där lägre löner än avtalsnivån inte förekommer.

Det finns inte heller i Region Jönköpings län, Stockholms läns landsting, Landstinget i Värmland, Region Örebro län, Region Gotland och TioHundra AB i Norrtälje.

Det är få individer sammanlagt som har de här låga lönerna under avtalsnivåerna. Uppskattningsvis handlar det om cirka 200 landstings-/region­anställda i hela landet.

Men det finns exempel på personer där Kommunal lokalt anser att de är felavlönade.

I Norrbotten finns tio sköt­are inom psykiatrin och rättspsykiatrin som har löner mellan 18 350 och 19 432 kronor. Samtliga saknar yrkesutbildning. Enligt Kommunal har de flesta fått låga löneökningar.

– De är lågt lönesatta. Inte kan man varje år lönesätta ut­ifrån att man inte hade utbildning när man kom in. Det är fel. Jag vill att de ska erbjuda dem utbildning, det är ett krav, säger Marianne Engberg, ordförande för Kommunals landstingssektion.

Enligt Mats Lundberg, som är förhandlingschef på Norrbottens läns landsting, är det i dagsläget inte aktuellt att erbjuda skötarna utbildning. Däremot ska arbetsgivare och fack analysera lönerna.

– Vi ska titta på om de här individerna har en oskäligt låg lön i förhållande till de utbildade. Men det ska ju skilja mellan en utbildad och en outbildad. Det som står i avtalet är att den som är utbildad har rätt till den här garantilönen, säger Mats Lundberg.

I Västra Götaland och Östergötland finns skötare med ännu lägre löner än i Norrbotten.

Men enligt Kommunal centralt gör arbetsgivare inte fel när de lönesätter under högsta lägstalönen.

– Om man inte har utbildning är det svårt för oss att hävda den högre lägstalönen, säger Ameli Andersson, ombudsman på Kommunal.

Åldersstruktur kan vara en förklaring till att det skiljer mycket mellan regionerna. Uppgifter om ålder och erfarenhet är inget vi har begärt ut uppgifter om. Samtidigt visar vår undersökning att landsting/regioner som betalar högre ”bottenlöner” i ett yrke ofta gör det i flera olika yrken och vice versa. De ”snåla” regionerna betalar ofta dåligt i flera yrken. Dessutom tycks lönesättningen påverka lönepolitiken i stort. Av de tio landsting med högst bottenlöner, finns sju av dem också med på tio-i-topp-listan över medellöner.

Fotnot: KA har begärt ut uppgifter om de lägsta lönerna för de fast anställda i samtliga 21 landsting och regioner samt från TioHundra i Norrtälje som är ett landstingskommunalt bolag.