Sedan rutavdraget infördes 2007 har användandet ökat varje år. Fjolåret är inget undantag. Skatteverkets rututbetalningar blev sammanlagt 16,5 miljarder kronor, en ökning med nästan en halv miljard kronor på ett år. Antalet utförare av ruttjänst­erna ökade med nästan 2 000 och är i dag 18 300 stycken. Men fast rutavdraget omsätter miljardbelopp och är en reform som debatteras flitigt i politiken finns områden där det helt saknas fakta. Ett av dem är vilka tjänster rututförarna gör.

– I dag vet vi inte vilka tjänster de utför. När vi betalar utförarna vet vi inte om de flyttstädat, lagat mat eller om det är läxrut. Det räcker med att de berättar om det är en rut eller rot, säger Pia Blank Thörnroos, juridisk expert på Skatteverket.

Nu blir det ändring på det. Riksdagen har bestämt att utförarna från och med 1 april måste tala om exakt vilken tjänst de utfört och hur många arbetade timmar det tagit för att få betalt.

– Det kommer att göra det lättare för oss att se vilka utförare vi ska kontrollera, säger Pia Blank Thörnroos.

En utförare är inte samma sak som ett företag. En ruttjänst kan vem som helst göra, utan att ens ha f-skattsedel. Så kommer det att vara i fortsättningen också. Men ingen vet hur stor del av utförarna som är företag, hur många som har anställda eller hur många de anställda är.

– Trots att reformen funnits sedan 2007 har ingen övergripande utvärdering om den gjorts, säger Pia Blank Thörnros.