Vi är på väg ut till ön Småskären längst ut i Luleås skärgård. Resten av året är det öppet hav här, men nu ligger isen över fjärdarna som ett golv. Trots att det är någon grad varmt ute är sommarstugor och bryggor längs vägen infrysta. Det är tyst, väldigt tyst. Till och med skotern låter förvånansvärt lite. Kanske beror det på att servicemannen Urban Larsson kör så lugnt. Kanske på att den svarta skotern med fyrtaktsmotor är nästan ny.

– Man ska inte ha bråttom på isen. Det här är ju ingen racer utan en arbetsmaskin, förklarar han.

Luleå kommun har tre servicemän som arbetar året runt med kommunens anläggningar ute i skärgården. På sommaren blir det allt från sophämtning hos restauranger till akuta utryckningar för att laga saker på gästbryggor eller på kommunens tio uthyrningshus. På vintern sätter de ut skoterleder i skärgården och gör större underhållsarbeten. I dag är det skottning som gäller, Urban och kollegan Filip Grahn ska göra i ordning några uthyrningsstugor för vintergäster ute på Småskären. Det har kommit över en meter snö som måste bort för att det ska gå att komma in i husen. Det tar fyrtio minuter på skoter bara att ta sig de över en och en halv landmilen dit ut. Det är enda sättet att komma fram om man inte vill åka skidor. Att se till att skoterlederna är säkra blir därför det viktigaste vinterjobbet Urban och Filip har. Urban som jobbat i skärgården sedan 1997 vet var strömmarna går och var de osäkra ställena finns. Han är noga när han sätter ut de röda kryssen som markerar leden.

– Jag har inte något lagligt ansvar för om det skulle hända något, men moraliskt skulle jag aldrig kunna leva med det, säger Urban.

Jag har sällan varit med om att isen är så dålig. Där den ligger är den är tjock nog att bära men det är mycket vatten mellan isen och snön.

I år är jobbet extra problematiskt. Milda vintrar brukar det i februari ligga is över hela Bottenviken, hela vägen från den svenska till den finska kusten. I år har stormar, snöoväder och långa perioder med plusgrader gjort det omöjligt för isen att lägga sig på det öppna havet utanför skärgårdarna. Men inte ens inne i Luleå skärgård är isarna riktigt säkra. Urban är bekymrad.

– Jag har sällan varit med om att isen är så dålig. Där den ligger är den är tjock nog att bära men det är mycket vatten mellan isen och snön. Det räcker att sparka lite med foten så blir du blöt, säger Urban.

En del av jobbet med skoterleden är att packa snön på isen så att körunderlaget blir hårt och jämnt. Dag­en innan KA är på besök har han och Filip kört fast ute på isen.

– Vi kör med en stålställning efter skotern, förklarar Filip. Men i går var det så mjukt att ställningen fastnade i snösörjan. Det tog ett tag att komma loss.

Filip och Urban är ute på öarna i princip varje dag för att hålla koll på isarna. Isläget ändras fort. En av skoterlederna har de tvingats stänga eftersom det öppna havet bryter sönder isen.

– Det är inte så att isen tinar, men det är riktigt rejält med blåst. Det blåser så mycket att det slits bort stora isflak. Leden till ön Kluntarna har vi fått stänga och den till Småskären har vi fått dra om eftersom det öppna vattnet kommit närmare. Kanske får vi stänga den helt, säger Urban.

Medan de skottar husens verandor ringer telefonen då och då och Urban får svara på frågor om var isen ligger eller inte.

– Det är ju bra att folk ringer innan de ger sig ut. SMHI:s uppgifter stämmer inte alltid så bra. Vi försöker lägga ut information på vår hemsida också, säger Urban.

Jobbet handlar inte bara om att se till att andra är säkra på isen. De ska vara säkra själva också. Isdubbar och kläder med flytförmåga är självklarheter, men det viktig­aste är hur de rör sig på isen.

– Vi åker aldrig ut ensamma, säger Filip och Urban nickar.

– Ja, vi är alltid två skotrar och håller rejält avstånd mellan oss. Händer det något ska man kunna hjälpa varandra. Men än har det inte hänt att jag gått i genom.

Klockan är tre och solen går snart ner. Det är dags att återvända till land för att slippa mörkret. Under vägen tillbaka börj­ar det smådugga. Isen i Luleå skärgård är illa ute.

ID. Urban Larsson

Ålder: 61 år.
Yrke: Serviceman och arbetsledare.
Lön: 26 000 kronor.
Bakgrund: Jobbat i fritidsförvaltningen sedan han gick ut skolan 1973. Började i avdelningen för skärgården 1997. Har varit med och byggt upp verksamheten som har målet att fler ska få tillgång till miljön i ytterskärgården.

ID. Filip Grahn

Ålder: 20 år.
Yrke: Serviceman, vikarie.
Lön: 115 kr/timmen + ob.
Bakgrund: Gymnasiet. Kom in i fritidsförvaltningen genom att jobba extra på basketmatcher. Fick fast jobb inne på anläggningarna i Luleå. Hamnade i skärgården som vikarie när en man blev sjukskriven. Jobbar fortfarande extra på matcher.

Tänk på det här när du ska ut på isen

Gå aldrig ut på is som du inte har kontrollerat. Är du osäker provborra ett hål, isen ska vara minst 10 centimeter tjock för att vara säker att gå på.
Var aldrig ute ensam på isen.
Tänk på att is har svaga punkter:
- Runt stenar
- Vid sund
- Vid bryggor
- Utflöden från exempelvis åar
- Strandkanten

Så lär du dig tyda isen

Vindbrunnar
Trots att isen ligger tjock överallt kan det finnas öppna områden. Ofta beror det på att det blåst när isen lagt sig och att vinden hindrat isen från att lägga sig just där.
Rutten is
På våren innan isen spricker upp ändrar den karaktär. Den blir porös och mjuk. På några dagar kan isen gå till att vara bärkraftig till inte. Titta på när det blir vatten runt stenar.
Mörk/ljus is
Om isen inte är täckt av snö kan du läsa isen. Skiftningar i färg är tecken på att allt inte är som det ska. Blir isen mörkare eller ljusare på något ställe kan det betyda att isen är svag.