Jätteutredning ger få konkreta förslag
Mastodontutredning om framtidens socialförsäkringar är klar.
Ett nytt system för hur sjukpenning och a-kassa ska beräknas är det tydligaste förslaget.
Under måndagsförmiddagen presenterades en av Sveriges största utredningar genom tiderna vid en presskonferens på Rosenbad i Stockholm. Under fyra och ett halvt år har en kommitté utrett hur framtidens försäkringar vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsskador ska se ut. Resultatet är en över tusen sidor tjock utredning som i slutändan innehåller ganska få konkreta förslag. Det beror på att man vill få till breda politiska överenskommelser.
– Men det finns såväl konkreta förslag liksom bedömningar om hur försäkringarna kan utvecklas på längre sikt, säger kommitténs ordförande Gunnar Axén, M.
Ett av de konkreta förslagen är att man bör göra om inkomstberäkningen som bland annat ligger till grund för Försäkringskassans SGI – sjukpenninggrundande inkomst och a-kassan. I dag bygger den på vad man antas tjäna i framtiden. Kommittén föreslår istället att anställdas ersättningar ska vara baserad på vad man tjänat de senaste tolv månaderna. Det innebär att arbetsgivare ska skicka in uppgifter om vad de anställda tjänar varje månad.
Inför pressträffen presenterade SVT nyheten att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort. Något tydligt förslag om det finns inte i utredningen. Däremot tror man att gränsen kan tas bort på sikt om Försäkringskassan inför kontroller av sjukskrivnas arbetsförmåga minst en gång i halvåret och om arbetet med bland annat rehabilitering fås att fungera bättre.
När det gäller arbetsskadeförsäkringen menar man att det finns stora kunskapsbrister på området.
– Det finns ingen bra statistik om arbetsmiljö och arbetskador och inte heller någon uppfattning om de faktiska kostnaderna, säger utredningens huvudsekreterare Ingemar Eriksson.
Nu föreslår man en satsning på statistik och forskning. Bland annat vill man införa ett arbetsmedicinskt råd som både ska kunna fungera som rådgivande till Försäkringskassan och som ska kunna bestämma över forskning om arbetsmarknaden. Ett område som kan vara intressant är arbetsskador inom traditionellt kvinnliga yrken som hemtjänst eller barnskötare. I dag gör bristen på sådan forskning att det är svårt för dem som arbetar där att få skador bedömda som arbetsskador.
Vilka av förslagen som verkligen genomförs är osäkert. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, S, har tagit emot utredningen. Nu ligger det på hennes bord att utforma förslag som går vidare för omröstning i riksdagen. Först sedan kan de genomföras. Det kan ta många år innan det är gjort.
Om utredningen
Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen tillsattes 2010 av den förra regeringen.
I utredningen finns representanter för alla riksdagspartier.
Syftet är att se över de socialförsäkringar som gäller vid arbetslöshet och sjukdom.
Källa: Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Bortre tidsgräns
2008 införde den dåvarande regeringen en bortre gräns för sjukförsäkringen.
Det innebär att man efter maximalt 914 sjukskrivningsdagar slussas över till Arbetsförmedlingen för att få sin arbetsförmåga prövad.
Efter tre månader kan man söka sjukpenning på nytt.
2013 återkom 65 procent till Försäkringskassan.
Källa: Försäkringskassan