”Jobben skulle ha funnits ändå”

För ett år sedan införde den förra regeringen introduktionsavtalen – en satsning för att få fram arbeten för de under 25 år.

YA-jobben, som de kallas, har haft en seg uppstart. Trots att den förra regeringen såg dem som en av sina stora reformer för att ge unga jobb, blev det inte mer än 902 stycken i hela landet förra året.

Tidningen Arbetsvärlden visar nu i sin granskning att många av dem är jobb som skulle funnits ändå. 90 procent av jobben har kommit till i samarbeten som redan fanns mellan fackförbund och arbetsgivare. Bland annat handlar det om Kommunals avtal med SKL och Metalls avtal med Teknikarbetsgivarna. Det nya som jobbreformen tillfört är att de här tjänsterna kan bekostas av staten.

Från Metall menar man att jobben skulle funnits ändå.

­– Vi har det här avtalet med arbetsgivarna oavsett statliga pengar. För industrin handlar det om att hitta rätt människor som ska få en bra utbildningsplan, säger Annelie Borgström, som är ansvarig för förbundets information om YA-jobben till Arbetsvärlden.

På Kommunals förbund är ombudsmannen Ann Georgsson en av dem som följt satsningen från början. Hon håller med om att det statliga stödet inte är en förutsättning för dem.

–Avtalen gjordes ju innan det fanns och på några ställen har arbetsgivare missat det statliga stödet men ändå fortsatt anställningarna utan det, säger hon.

Däremot hoppas hon att fler unga ska hitta vägen in till arbetsmarknaden genom YA-jobben.

– Det här är en långsiktig satsning som ger unga möjlighet att prova på ett yrke och utbilda sig. Det behövs på dagens komplexa arbetsmarknad. Kraven på vad man ska kunna inom omsorgen är stora idag och det här är ett bra sätt att skaffa den kunskapen, säger Ann Georgsson.