”Välkomna till ett stycke svensk kolonialism”, säger biografvärdinnan innan hon drar igen dörren till salongen på Stockholmsbiografen Zita. Och vi förflyttas snart till en annan värld. I dokumentären om jojkens envisa överlevnad blandas glädjefyllda scener med mörka berättelser om trolldomsrättegångar, rasbiologi och barn som skiljs från sina föräldrar och förnekas rätten till sin samiska kultur.
Det är en långsam, stillsam berättelse kombinerad med storslagna vyer och ett bedövande vackert foto. Jag inser snart att jag har större kunskapsluckor om samisk kultur och historia än vad jag velat tro. Antagligen är jag inte ensam om det. Maj Lis Skaltje har gjort en film som behövs.
