Kyrkvaktmästare Sven Almgren.

I 16 år har Sven Almgren arbetat som kyrkvaktmästare i pastoratet här på södra Gotland. Han har en lång yrkeskarriär bakom sig, har arbetat som lantarbetare, säljare av lantbruksmaskiner och som fastighetsskötare i en ishockeyhall. Och han säger att han aldrig har ångrat att han hoppade på jobbet i kyrkan.

– Det är roligt att hjälpa människor. Både i glädje och sorg.

I dag började arbetsdagen halv tre på eftermiddagen, då Sven klev ur Volvon på parkeringsplatsen och stegade in i kyrkan. Först av alla. En och en halv timme innan gudstjänsten börjar.

Sedan är allt en nedräkning, full av arbetsuppgifter. Han tänder alla ljusen i kyrkan med en gasoltändare fastsatt på en stång, så att han når upp till ljusen högt upp i taket. Han tillreder nattvarden, lägger upp oblaten, häller upp det alkoholfria vinet i den ena kalken och vinet med alkohol i det andra.

– Madeira Fine. Fick veta att det skulle vara den sorten när jag började och jag har aldrig bytt. Det är jag som köper in det.

Med en timme kvar till gudstjänst kommer kyrkoherden, prästen och arbetsledaren Patrik Ahlmark in i kyrkporten. Av gammal tradition brukar det vara kyrkvaktmästaren som iklär prästen mässhaken, alltså den vita ämbetsdräkten. Men med yngre präster är det inte så noga längre och Patrik klär själv på sig det vita. De skämtar lite, det är en förvånansvärt informell stämning i kyrkan trots allt det högtidliga som snart ska komma: predikan, välsignelse, psalmer och klockringning.

Klockan tre ringer Sven i kyrkklockorna genom att dra på ett nyckelvred. I en minut ringer klockorna för att berätta att det är en timme tills gudstjänsten ska ta sin början.

Kyrkporten öppnas på glänt och kantor Eva-Lis Hammarström-Lindén tar några försynta steg in och hälsar. Hon har jobbat här tidigare, men är nu egentligen pensionär och hoppar bara in vid behov.

– Det var 13 år sedan jag trampade på den här, säger hon och lägger prövande sina fingrar på orgelns tangenter.

Det är mycket att göra för Sven innan gudstjänsten börjar, men han hinner ändå berätta om de gånger han har hjälpt unga och sjukskrivna att få ett steg in på arbetsmarknaden. Då har försäkringskassan och arbetsförmedlingen kontaktat honom, och unga med bokstavskombinationer eller personer som har varit länge utan jobb har fått gå bredvid honom.

– Jag hade bland annat en kille som skötte sig helt exemplariskt. Så för ett tag sedan var jag inne på Konsum, han hade fått jobb där! Jag blev jätteglad. Det finns en chans för oss alla.

Svens arbete är inte bara att förbereda kyrkan för gudstjänster, den mesta tiden är han ute på kyrkogården och jobbar.

– För någon månad sedan fick jag dagens ros i tidningen för mitt arbete med en urnnedsättning.

Det är ett varierande jobb. Ibland jobbar han på det bårhus som finns i anslutning till kyrkan och förbereder de döda för ett värdigt avslut. Han kan också bli satt att måla fönster på prästgården.

– I det här yrket får man vara tusenkonstnär. Och man måste vara händig.

Så börjar gudstjänstbesökarna anlända. Många är bekanta och hälsar varmt på Sven. De blir 21 personer till slut och efter inledningsorden ringer Sven i kyrkklockorna igen. Han intar sin plats bakom det lilla ljudbordet längst bak i kyrkan bakom orgeln.

Nu är allt klart. Det kan börja.

ID. Sven Almgren

Ålder: 62 år.
Bor: I ett hus söder om Hemse på södra Gotland.
Familj: Fru, dotter och två hundar.
När han inte jobbar: ”Gillar att åka husvagn. Och så har jag jobbat 30 år som deltidsbrandman.”

Bäst & sämst med jobbet

Bäst med jobbet: ”Möten med människor.” 
Sämst med jobbet: ”Att jobba helg. Men jag har inget emot gudstjänsterna.”
Om facket: ”Jag har alltid varit med. Först i Lantarbetareförbundet. Jag har fått stöd och hjälp när jag har bett om det. Det är lite upp till en själv att be om hjälp också. Nu är jag skyddsombud.”