Hårt tryck på ambulanserna, utbildningsdagar som inte blir av och resurser som inte skulle klara en katastrof i Stockholmsområdet. Det är en dyster bild av huvudstadens ambulanssjukvård som förmedlas i Dagens Arena. Enligt tidningens källor har landstinget både för låga krav på och för dålig uppföljning av företagen som sköter ambulansverksamheten. Det är framförallt de privata företagen Falck och Samariten som kritiseras av ambulanspersonal i reportaget.

De ambulanssjukvårdare KA pratar med i Stockholm bekräftar bilden som målas upp i Dagens Arena. Den dåliga arbetsmiljön och bristen på personal ses som knäckfrågor.

– Det är väl svårt att skicka folk på utbildning när vi är så få. Vi kan ju knappt ta ut raster och semester, säger Tommy Eriksson, ambulanssjukvårdare på Samariten. Han menar att det behövs bättre arbetsvillkor för att få folk att stanna kvar inom yrket. 

Kollegan Jörgen Blomqvist är inne på samma spår.

– Det måste bli en förändring så att personalen stannar. Som det är nu står folk inte ut, säger han.

Samtidigt som det är ont om personal upplever man en ökad belastning på Stockholmsambulansen.

– Vi vet inte riktigt vad det beror på. Ökningen av antalet utryckningar står inte i proportion till inflyttningen i Stockholm. Kanske spelar det in att de gamla bor hemma allt längre och att det blir ett större behov därför, säger Jörgen Blomqvist.

Tomas Buxbaum, ambulanssjukvårdare på Aisab, nämner det så kallade ”Emil-fallet”, där en ung man avled efter att ha nekats ambulanstransport, som en faktor som kan ha påverkat.

– Det blev ju ett helt annat tryck efter det, säger han.

Både han och Jörgen Blomqvist menar att ambulanssjukvården nu hamnat i en situation där det inte finns några stora marginaler att spela med om något oväntat sker.

Gustav Ohlén är enhetschef för ambulansen på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vid Stockholm. Han bekräftar att trycket på ambulansen ökat, men menar att man täckt upp för det större behovet genom nio nya ambulanser de senaste två åren.

Känner du till oron som finns bland personalen angående en bristande katastrofberedskap?

– Jo, vi har hört att det varit mycket kommentarer om det på sistone. Vi håller på med en uppföljning av frågan just nu, men det är ett arbete som kommer pågå ett tag.

Att ambulansen i Stockholm inte skulle klara en större olyckshändelse är inte en oro han delar med ambulanssjukvårdarna.

– Det finns krav i avtalet att ha beredskap för större olyckor och leverantörerna har den beredskapen. Det finns extra bilar och man kan ringa in extra personal, säger han.

Men Jörgen Blomqvists upplevelse är en annan.

– Katastrofberedskapen är noll. Vi är upptagna hela tiden. Sker en större olycka finns risken att annat får stå tillbaka.