I tisdags gick Kommunalarbetaren ut med uppgiften att endast 1 procent av 17 000 utförare i rut-branschen har kollektivavtal med Kommunal. Strax därefter hette det på Kommunalarbetarens twitter att endast en procent av rut-företagen har kollektivavtal.

Uppgiften spreds snart vidare av journalister och politiker via twitter. För oss som tillsammans med Kommunal bär kollektivavtalet för rut-branschen blir detta väldigt problematiskt. Dels på grund av att uppgiften är fel, dels på grund av att den är grovt missvisande.

För att få fram 1 procent har Kommunalarbetarens grävande journalister tittat i Skatteverkets statistik, från vilken vi kan konstatera att det förra året fanns 17 000 utförare som beviljats skattereduktion för hushållsnära tjänst. Denna siffra har man sedan jämfört med antalet som är anslutna till Hemserviceavtalet, ca 250 stycken, och då dragit slutsatsen att ”bara en procent av 17 000 utförare [har] kollektivavtal”.

Slutsatsen är dock helt fel och grovt missvisande.

Först och främst är det viktigt att konstatera att 17 000 utförare i rut-sektorn inte motsvarar 17 000 rut-företag som skulle kunna omfattas av Hemserviceavtalet. Om de grävande journalisterna hade grävt lite djupare hade de snart upptäckt att lejonparten av siffran inkluderar såväl egenföretagare utan anställda som företag med huvudsaklig sysselsättning i annan bransch. Detta är relevant av två anledningar:

  1. Egenföretagare utan anställda är sällan fackligt anslutna då arbetsgivaren och arbetstagaren är samma person.
  2. Företag med huvudsaklig sysselsättning i annan bransch kan vara t.ex. bygg eller omvårdnadsföretag som vid enstaka tillfälle ombetts att städa i samband med utförande av annan tjänst. De har då sökt skattereduktion för denna tjänst och blir en av de 17 000 utförarna. Detta betyder att de inte omfattas av Hemserviceavtalet – mest sannolikt är att de har ett annat mer lämpligt avtal med Kommunal eller annan facklig organisation.

År 2010 presenterade Skatteverket att det fanns 2 424 företag som hade rut som huvudsaklig inriktning och dessutom hade anställda. De utgjorde då en dryg femtedel av alla utförare. Idag, när antalet utförare är strax över 17 000, kan vi således uppskatta antalet rut-företag med anställda till 3 350.

Men även om grävarna hos Kommunalarbetaren hade räknat på antalet rut-nischade företag med anställda hade de fortfarande fått fel när de tvärsäkert uttalar sig om andelen med kollektivavtal. Kommunal är nämligen inte de enda som organiserar anställda i rut-branschen.

Totalt har 750 av 3 350 företag med anställda i rut-sektorn kollektivavtal. Det innebär en anslutningsgrad på 22,4 procent – inte en procent. Denna siffra är dock av begränsat intresse då den inte säger något om arbetstagarnas situation. Enligt våra beräkningar omfattas nära 60 procent av rut-branschens anställda av kollektivavtal.

En ny undersökning med hemserviceföretagen visar att 3 av 4 i rut-branschen kommer från arbetslöshet. Samma undersökning visar att ett slopat rut-avdrag innebär att minst 40 procent av branschens 16 953 anställda blir av med sina jobb. Det är alltså minst 7 300 personer som förlorar jobbet om rut-avdraget försvinner.

Och det är här hela denna situation blir så underlig. Tidningen Kommunalarbetaren har som policy att deras arbete ska utföras med medlemmarnas behov och önskemål för ögonen. Ändå blev artikeln med missvisande statistik starten på en intensiv kampanj mot rut-avdraget.

Hur många av medlemmarna är intresserade av en kampanj som har för avsikt att försätta dem i arbetslöshet?

Ulf Lindberg,
näringspolitisk chef Almega