Nina Hemmingssons ögonlösa flicka ger alltid det där dräpande svaret man skulle vilja spotta ur sig när man får en välmenande men plump komplimang av typen ”Du som är så fin behöver inte allt det där sminket!”. ”Jag är inte glad eller stolt, jag är ett as” är också sådant figurerna kan säga, sådant jag vill klistra upp på min dörr en dålig dag.
Relationer mellan kvinnor och män utgör de flesta enrutingar i den här boken, och mannen står ofta för det välmenande, lite dumma medan tjejen är den svartsynta, elaka eller kåta som alltid ger svar på tal. Ibland varierar rollerna.
Osympatiska, egocentriska och roliga är Nina Hemmingssons flickor och tanter. Lite som Lena Dunham i tv-serien Girls, inser jag.
