Kommunalarna är a-kassans förlorare

– För dem som växlar mellan arbetslöshet och anställning får regelverket ett stort genomslag, säger Melker Ödebrink, kanslichef på a-kassornas samorganisation, SO.

När regeringen stramade åt a-kassan 2007 infördes flera begränsningar. Förändringarna missgynnade dem med osäkra anställningar och deltider, något som är vanligare inom LO-yrken. KA:s granskning visar att arbetare har drabbats hård­are än tjänstemän.

Skillnaden syns tydligt om man jämför hur många arbetslösa som får ersättning över huvud taget. I det största tjänstemannafacket, Unionen, fick 15 av 20 arbetslösa medlemmar ersättning 2013, medan bara drygt 11 av 20 kommunalare. Det är en lågt räknad siffra. Troligen är det ännu fler som helt blir utan ersättning*. Även innan regeringen ändrade regelverket var det en större andel av tjänstemännen som fick a-kassa. Men skillnaden har ökat. Fler arbetare än tjänstemän har också lämnat a-kassan sedan 2006 till följd av höjda avgifter, som nu avskaffats.

Melker Ödebrink på SO påpekar att en viktig förklaring till att färre får a-kassa är att arbetsmarknaden har förändrats. Och det drabbar alla grupper, även tjänstemän.

– Men utvecklingen mot fler osäkra anställningar går kanske snabbare för Kommunals medlemmar, säger han.

Även de som får a-kassa får ut mindre pengar per månad i dag (se grafik nedan). Det beror bland annat på att regeringen ändrat hur ersättning beräknas. I stället för att ersättningen beräknas på sex månaders arbete, beräknas den på 12 månaders arbete. Det innebär att den som jobbat heltid i sex månader och haft korta inhopp de följande sex månaderna, får betydligt lägre ersättning i dag.

– Man har förlängt tiden man måste arbeta för att få full ersättning, säger Ulrika Vedin som är utredare på LO.

När facken har kritiserat a-kassan har man fokuserat på att nästan ingen längre får ut 80 procent av sin lön när de blir arbetslösa. En fråga som är viktig för tjänstemän, som har högre inkomster. Nya ännu ej publicerade siffror från SO visar att 29 procent av de som får ersättning från a-kassan tvingas låna pengar av sin familj (se grafik nedan). Men tjänstemännen i Unionen får i snitt ut drygt 5 000 kronor i inkomstförsäkring från facket när de blir arbetslösa. Av kommunalarna är det få som tjänar så mycket att de får ut från försäkringen.

– Ett skäl till att vi trycker på det här med att det är nödvändigt att de allra flesta får 80 procent av den tidigare lönen i ersättning är att det är viktigt att även tjänstemän tycker det lönar sig att betala till arbetslöshetsförsäkringen, säger Ulrika Vedin.

* Statistik från Arbetsförmedlingen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, tas fram på olika sätt. Det gör att en person som är ersättningstagare en viss tidpunkt inte säkert räknas som arbetslös vid samma tidpunkt. Detta får effekten att siffrorna är underskattade, egentligen står sannolikt ännu fler utan ersättning.

Tre av tio har tvingats låna pengar

Även de som får a-kassa har svårt att klara sig på sin ersättning. Av de som fick a-kassa 2014 svarade tre av tio att de på grund av sin arbetslöshet har tvingats låna pengar för att klara sig.

Fotnot:

• Urvalet av cirka 23 000 individer baserades på ersättningstagare i februari 2014
• För några få kassor sträckte sig ersättningstiden längre bakåt i tiden på grund av att ersättningstagarna i februari var för få
• SO drog ett representativt urval för respektive kassa
• 5 143 telefonintervjuer genomfördes
• Datainsamlingen pågick mellan 24/3– 25/4
• 74 % svarsfrekvens

Källa: A-kassornas samorganisation, SO