Den 4 december 2006 togs det första steget mot att avskaffa den stopplag mot vinster i sjukvården som Socialdemokraterna införde tidigare det året. Då skickades förslaget om att riva upp lagen ut på remiss. Det var början på en guldkantad tid för privatiseringar och vinstintresse i välfärdssektorn. Ett par år senare infördes LOV, lagen om valfrihetssystem, och antalet företag i välfärdssektorn har ökat kraftigt. Bara inom vård och omsorg finns i dag 11 000 olika företag, enligt arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna.
 
Mellan 2006 och 2011 ökade kommunernas köp av privat välfärdsverksamhet från 37,5 miljarder kronor till 60 miljarder kronor, enligt SCB. Det är en ökning med cirka 70 procent. 2012 stod köpen av välfärdsverksamhet för 11 procent av kommunernas totala verksamhetskostnader i genomsnitt, enligt en rapport från SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle).

Cirka 215 000 (22 procent) av alla som är anställda inom skattefinansierad vård, skola och omsorg är anställda i enskild verksamhet (företag, stiftelser, kooperativ etcetera).

Riskkapitalbolag äger åtta av de tio största bolagen i välfärden. (Källa. Den stora omvandlingen, Kent Werne).

Attendo Care är störst och gjorde en rörelsevinst 2012 på 434 miljoner kronor, enligt ”Den stora omvandlingen.” Bolaget ägs av riskkapitalbolaget IK Investment partners, vars ägarfond finns i skatteparadiset Jersey. I höstas plockade riskkapitalbolaget ut en miljard kronor från Attendo, berättade Dagens Industri.

En kartläggning från Svenska Riskkapitalföreningen och fackförbundet Unionen förra året kom fram till att det finns cirka 62 000 anställda i välfärdsbolag, med riskkapitalbolag inblandat. Det motsvarar 29 procent av alla anställda på den privata sidan i välfärdssektorn.