Tidmätning väcker starka känslor
Planeringsverktyg i hemtjänsten väcker starka känslor. För några är de ett välkommet hjälpmedel, andra känner sig övervakade och ser tekniken som ett nytt stressmoment.
Allt fler arbetsgivare inför digitala verktyg i hemtjänsten. De vanligaste heter TES och Laps Care och finns i 150 kommuner. De används via ”pennor” (till exempel Mobipen från Phoniro) eller smarta telefoner med personlig inloggning. I systemet får personalen information om kunderna de ska besöka och tider för insatserna. Vid varje kundbesök loggar de in och ut, för att säkerställa att vårdtagaren får sin berättigade insatstid. I en del kommuner ska de även dokumentera direkt i telefonen.
– Det är praktiskt. För vikarier underlättar det mycket att alla uppgifter finns i telefonen, säger undersköterskan Marlene Christoffersson i Gävle.
På andra håll upplever dock personalen mer stress sedan systemen infördes
.– Som det är nu fungerar TES katastrofalt, säger Britt-Marie Balaj på Kommunal Örebro. Vi som jobbar i hemtjänsten har knappt några pauser, jobben ligger på varandra. Vissa arbetsgivare använder det för att kontrollera sina anställda. Men jag tror inte att det är själva systemets fel utan hur det används.
Upplevelser av att bli övervakad är en återkommande invändning hos flera av Kommunals medlemmar runt om i landet. Katarina Pettersson, säljare på Tunstall, företaget som lanserat TES, tror att missnöjet beror på arbetsgivare som varit dåliga på att informera om syftet med tekniken.
– TES ska ju visa hur mycket personal som behövs. Om personalen är stressad beror det på att de trots det är underbemannade.
Ann Georgsson, ombudsman på Kommunals enhet för arbetslivsutveckling, säger att fenomenet inte är svart eller vitt.
– Det kan vara så att planeringsverktygen bidrar till att förbättra logistiken och säkerställa att biståndsbeslut genomförs. Men Kommunal är principiellt emot övervakning på jobbet. Uppgifterna som registreras får inte sparas enligt vår policy, och medarbetarna ska veta vem som får ta del av dem. Om planeringsverktygen används för att kontrollera enskilda medarbetares prestationer kan det vara ett brott mot Personuppgiftslagen.
Kommunal anser att den nya tekniken innebär stora krav på arbetsgivaren.
– Man måste vara väldigt, väldigt tydlig. Medarabetarna ska vara insatta i varför de här verktygen införs och hur de används. Man måste göra både risk- och konsekvensbeskrivning och uppföljning. Om personalen blivit mer stressad bör man fråga sig om det inte finns andra sätt att uppnå önskat resultat, säger Ann Georgsson.
Arbetsgivarorganisationen SKL avböjer från att uttala sig om planeringsverktygen och hänvisar till kommunerna.
