Kommunerna som gav högst lönelyft

Hur stor blev löneökningen där du jobbar? Ladda ner våra fullständiga tabeller för kommuner och landsting/regioner!

– Det förstärker Kommunals bild att det är oerhört viktigt att ha siffror i avtalen. Den vägen som många andra kvinnodominerade fack har valt att inte ha siffror är inte en väg som Kommunal ser i dag, säger Johan Ingelskog, chef för Kommunals avtalsavdelning.

Trots lägre löneökningar i det centrala avtalet jämfört med året innan var kommuner och landsting 2013 precis lika obenägna som de varit på senare år att skjuta till mer i den lokala lönerevisionen.

Agneta Jöhnk är direktör för arbetsgivarpolitik på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hon poängerar att lönepåslaget är beroende av ekonomin i kommunen eller landstinget. Och om någon grupp prioriteras.

–  Om du har låga siffror centralt, då har du en större möjlighet att jobba med hela lönedelen i kommunen. Har man väldigt höga siffror centralt för alla förbund då blir man ju mer styrd, säger  Agneta Jöhnk.

Och i de fall pengar tillförs utöver det som de centrala parterna Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har kommit överens om, så är det väldigt lite pengar. Var femte lokal facklig organisation som förhandlar löner på Kommunals område kan rapportera om löneökningar på 1-15 kronor utöver huvudöverenskommelsens 550 kronor. Mer än 30 kronor per medlem extra förekommer endast i åtta procent av landets fackliga sektioner.

Listan toppas den här gången av skånska Perstorp, som utöver de 550 kronorna fick ut ytterligare 180 kronor per medlem i den lokala förhandlingen.

– Det är pengar som kommunen skjutit till i flera år för att vi legat under många av våra grannkommuner. Nästa år är de pengarna slut, säger Kommunals ordförande i Perstorp, Ewa Waldt.

Vi fick svar från 76 procent av alla de fackliga företrädare som förhandlar om löner på SKL-avtalet. 35 procent av dem svarar att de fått pengar utöver det centrala avtalet. Det är en minskning jämfört med året innan, då 41 procent svarade samma sak. För 10 år sen var det ungefär hälften av kommunerna och landstingen/regionerna som sköt till lite extra.

– Jag tror att det är så krasst att det ekonomiska läget är mer pressat för kommunerna i dag. Och då ligger det ju nära till hands att inte ge mer än det centrala påslaget, säger Johan Ingelskog.

Går det att göra något mer lokalt för att fler ska få mer?

– Ja, vi har ju en tydlig strategi som vi fattade beslut om på vår kongress, vår nya lönepolitiska strategi, där vi ska försöka koppla yrkesutveckling till en bättre löneutveckling än vad det centrala avtalet ger. Det arbetet inleder vi för fullt nu, säger Ingelskog.

Vår enkät visar också att de allra flesta kommunalare den här gången slapp vänta på sina nya löner. Drygt två procent av dem som svarat på enkäten var inte klara med sin lönerevision när enkäten skulle besvaras i november-december. Jämfört med tidigare år är det en väsentlig förbättring, hävdar Johan Ingelskog.

– 2012 hade vi medlemmar som i princip fick sina löner när nästa löneavtal var klart – 12 månader för sent. Det hade vi uppe med SKL och då fick vi in en protokollsanteckning om att lönerna ska betalas ut i nära anslutning till lönerevisionstillfället, men också att man kan påkalla de centrala parterna för konsultation. Det har fallit väldigt, väldigt väl ut.

Fotnot: Hur stor blev löneökningen där du jobbar? Ladda ner våra fullständiga tabeller för kommuner och landsting/regioner i PDF-format.