Ester Blenda Nordström (1891-1948) var en svensk journalist som gjorde wallraffande reportage långt innan Günter Wallraff var född. Hennes genombrott kom med boken En piga bland pigor, två år senare kom Kåtornas folk.
Och vilken njutning det är att läsa Ester Blenda Nordström! Språket är exakt, precist, rikt. Vilken nutida svensk författare skulle beskriva iskylan som ”aftonvass”? Man förstår, man känner.
Nordström tog arbete som skollärare i en sameby, ett jobb som innebär att hon följer med ut på raider, bevistar ett rengärde och håller lektioner där i kåtan. Hon lever bland samerna, blir nästan en av dem.
Visst finns det problem. Boken är trots allt skriven 1916 och här finns ibland en kolonial blick på ”lapparna” som Nordström kallar dem. De skildras helt enkelt ibland lite von oben och då skaver läsningen. Men för det allra mesta ser hon dem som medmänniskor, något som måste ha varit unikt när Kåtornas folk gavs ut. Det blir en fantastisk inblick i ett nomadliv, nu nästan helt förlorat.
