Agnes von Krusenstierna bröt med sina romanserier fröknarna von Pahlén och Fattigadel ny mark för kvinnliga författare, hon skildrade erotik och psykiskt sköra människor på ett sätt som väckte starka känslor och debatt, inte minst för att hennes egen historia starkt flätades ihop med skrivandet  Hon var före sin tid – och när jag läser denna kunniga och infallsrika biografi vill jag genast ta tag i romanerna och möta de unga kvinnor hon skriver fram under sådan vånda och med ständiga strider med förlaget och sin familj. 

Krusenstierna var komplicerad och tidvis sjuk, något hon självmedicinerade med alkohol och droger. Hon strök ingen medhårs, inte heller sig själv. Blandningen av liv och litteratur gör boken lättläst – möjligen hade omfånget kunnat minskas, ibland tar detaljerna över den röda tråden.